Hur ska försvaret finansieras?

I sken av oroligheterna i Ukraina har regeringen agerat snabbt och genom Försvarsberedningen utlyst extra medel till försvaret. Försvaret kommer att få mer pengar varje år och ska år 2024 få 5,5 miljarder mer än tidigare beräknade anslag. Gott så.

Det bekymmersamma är HUR regeringen avser att hämta in pengarna, vilket flera bedömare varit snabba med att påpeka. En del pengar kommer turligt nog att kunna sparas in på den nu slopade idén om nystartszoner. Tacka EU-kommissionen för det.
Men resten av pengarna ska bland annat komma från höjda kontroll- och förseningsavgifter i skatteförfaranden

Det här är förstås bekymmersamt för både företagare och privatpersoner. Eftersom Skatteverket alltför ofta agerar både åklagare och domare, kommer höjda avgifter resultera i att skadorna som verket kan åsamka blir desto större. Försvarsanslagen kommer till del att bli avhängiga Skatteverkets förmåga att öka intäkterna från kontroller och förseningar. Detta bör också bekymra försvarsvänner.

Det är dags att regeringen hittar rättvisare sätt att finansiera reformer. Att ge Skatteverket en större piska kan knappast anses rättssäkert.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Äntligen en vändning i sjuklönefrågan.

Regeringen har länge gömt sig bakom utredningar för att slippa ta beslut om kravet på ett slopande av företagarnas sjuklöneansvar. Moderaterna har länge hävdat att ett utökat högkostnadsskydd är bättre än ett slopande av andra sjuklöneveckan. Under hösten 2013 tillsatte regeringen en snabbutredning som skulle utreda hur högkostnadsskyddet skulle utökas. Idag har näringsminister Annie Lööf (C) äntligen gett besked om vad företagarna kan vänta sig kommande höstbudget om alliansregeringen får väljarnas förtroende.

I DN debatt redogör hon för följande:
– Småföretag med upp till 3 miljoner i lönekostnader ska få ersättning för de sjuklönekostnader som överstiger 0,5 procent av lönesumman.
– Övriga företag får en ersättning för sjuklönekostnader som är större än 0,9 och 1,5 procent i lönesumma (beroende på lönesumman).
– Arbetsgivaren blir fullt kompenserad för sina kostnader upp till ett tak på 250 000 kronor per år.

Regeringen hävdar att detta kommer att innebära påtaglig lättnad för de mindre företagen då sjuklönekostnaden även under de första dagarna av medarbetares sjukdom kan bli kompenserade. För de minsta företagen föreslår regeringen att högkostnadsskyddet inträder efter cirka två sjukdagar. Dessutom kommer utbetalningarna att automatiseras, då många företagare tidigare gått miste om ersättning för att de inte orkat med ansökningskrånglet.

Att regeringen tar krafttag för att sänka företagens sjuklönekostnader är mycket positivt. Den Nya Välfärden har i åratal kämpat för att detta ska ske genom att uppvakta politiker,  publicera öppna brev till regeringen  och skicka den krav från våra stödföretagare.  Och även om vi fortsätter kämpa för ett totalt slopande av företagens sjuklöneansvar välkomnar vi varje steg som för oss närmare det målet.

Det som slår en är hur lite pengar regeringen uppskattar att denna reform kommer att kosta. Regeringen beräknar att 360 miljoner kronor per år kommer att räcka. För att sätta det hela i perspektiv så har utlandsbiståndet en budget på cirka 40 miljarder per år. Det nya högkostnadsskyddet motsvarar alltså en ökad kostnad motsvarande fyra dagar av bistånd! Varför regeringen var tvungen att dra förslaget i långbänk är därför extra förvånande. Inför nästa åtgärd som påverkar småföretagarna hoppas vi att regeringen hörsammar våra krav snabbare.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Stefan Löfven behöver ge klara besked

Socialdemokraterna kommer inte att få egen majoritet i riksdagsvalet. Således behöver de hitta partier som de kan regera ihop med.
Stefan Löfven har sträckt ut en hand till Folkpartiet, men något besked från Jan Björklund lär dröja till efter valet. Det vore ju katastrofalt att splittra Alliansen i detta skede.

Att Stefan Löfven gärna samarbetar med Folkpartiet är förståeligt. Alternativen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, är svåra att sälja in till kärnväljarna. Dessa partiers ekonomiska politik gör det svårt att hävda att man är företagarvänlig. Alliansen kommer således att fokusera på det inflytande som dessa partier kommer att få vid en rödgrön valseger.

Socialdemokraterna står inför ett dilemma. Om de går till val ensamma kommer Alliansen att fråga vem de avser att regera med. Om de går till val med MP och V kommer skillnaderna mellan partierna att synas. Mona Sahlins nederlag i valet 2010 berodde enligt många bedömare på att Vänsterpartiet inkluderades i det rödgröna regeringsalternativet. Och det misstaget kommer Stefan Löfven in i det sista försöka undvika.

Sveriges företagare kan dock inte vänta med besked om regeringsfrågan. De kräver att få svar nu! Därför har vi i ett öppet brev i Dagens Nyheter krävt svar från Stefan Löfven. Vilken företagarpolitik kan vi vänta oss om en rödgrön regering kommer till makten?
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

”Romsons attack mot industrin”

Så valde Dagens Industri att rubriksätta en intervju med miljöpartiets språkrör.
Anledningen är att Miljöpartiet föreslår miljöskatter på 19 miljarder kronor i form av höjd bensinskatt, flygskatt, kärnkraftskatt och lastbilsskatt.
Som om skatterna för energi och transport inte var höga nog…

Åsa Romson menar att höga skatter motiverar företag till innovationer. Det ska löna sig att vara ”klimatsmart” menar hon.
Som många andra politiker anser nämligen Åsa Romson att hon har en bättre kunskap om industrin än industrin själv. Hon har till exempel inte mycket till övers för kärnkraftslobbyisterna i skogsindustrin:
”Det är klart  att man måste kunna tro att näringsstrukturen kan förändras. Jag är inte jätteglad i att svenska värdefulla träråvaror görs till blöjor och näsdukar och att vi exporterar pappersmassa. Jag tycker nog att vi kan klättra i förädlingskedjan.”
”Klättra i förädlingskedjan” innebär att skogsindustrin ska göra transportbränsle av skogsråvaran istället för så triviala saker som blöjor.
Om några dyrköpta lärdomar dragits av etanolsatsningen och pumplagen framgår inte av intervjun…

Vad som är möjligheter och vad som är problem går att diskutera. Men när Miljöpartiet vill skapa problem och sedan kalla det för möjligheter, finns det skäl att vara kritisk. Att förespråka höjda energiskatter och försämrade konkurrensvillkor med motiveringen att ”det lönar sig för dåligt att vara klimatsmart” är ett slag i ansiktet på ett folk som redan idag dignar under ett barockt skattetryck.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Blandat bokslut för utanförskapet

Dagens Nyheter redogör idag för Alliansregeringens arbete mot utanförskap. Efter åtta år vid makten har man lyckats sänka andelen förtidspensionärer med 35 procent, vilket ger en indikation på att den förra Socialdemokratiska regeringen använde förtidspensionering för att snygga till arbetslöshetssiffrorna. Antalet långtidssjukskrivningar har minskat med 34 procent under samma period – även det en framgång.
Så långt har regeringens löfte om att bekämpa utanförskapet uppfyllts.

Det som kastar en skugga över regeringstiden är antalet långtidsarbetslösa, som ökat med uppseendeväckande 61 procent under åtta år.
Att trots enorma satsningar på arbetsmarknadsprogram och en mängd lönesubventioner inte lyckas snygga till statistiken får anses som ett misslyckande.
Enligt artikeln så har sammansättningen av arbetslösheten förändrats, med mer utsatta grupper och en alltmer krävande arbetsmarknad. Oavsett vilken regering som bildas efter valet i september så kommer matchningsproblematiken på arbetsmarknaden att fortsatt vara ett huvudbry för nästa arbetsmarknadsminister. För mycket tyder på att trenden kommer att hålla i sig…

Socialdemokraterna har å sin sida skrivit en rapport, som de uppmärksammar på DN Debatt idag. De påstår att Sverige har Sverige har högst ungdomsarbetslöshet samt störst andel fattiga i Norden.
Tyvärr föreslås inga bra förslag på hur man ska komma till rätta med problemen. Istället fokuserar artikeln på luddiga löften om en ”aktiv näringspolitik”, vad det nu betyder. Dessutom får  privatiseringar i välfärden och skattesänkningar en slentrianmässig känga. Som vanligt.

Valrörelsen ser tyvärr ut att bli tom på innehåll. Den som förväntar sig lösningar på samhällsproblemen får nog vänta förgäves…
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

HD ger besked om skadestånd

Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden anmälde år 2008 Jordbruksverket till JO för att ha krävt företag på straffavgifter utan stöd i lagen.
Ett antal företag hade tvingats betala miljösanktionsavgifter på mellan 5 000 – 20 000 kronor vardera för att ha sålt juice i metallburkar. Företagarombudsmannen konstaterade i en utredning att juicedrycker ska undantas från straffavgifter, ett undantag som myndigheten inte tog hänsyn till.
Därför anmälde vi Jordbruksverket till JO. 

Efter flera fel begångna av Jordbruksverket och Miljödomstolen har nu Högsta domstolen nyligen givit besked om vad som gäller i fallet beträffande skadestånd. Centrum för rättvisa skrev i Dagens Juridik en kommentar till avgörandet.

”HD konstaterar att en miljösanktionsavgift är att betrakta som ett straff i Europakonventionens mening, vilket medför att de rättssäkerhetsgarantier vid straffrättsliga förfaranden som den enskilde tillerkänns enligt Europakonventionen gäller.”

 

(S) vill ha strängare regler i yrkestrafiken

Socialdemokraterna kritiserar infrastrukturministern för att tiga still medan åkerinäringen faller sönder. I Göteborgsposten skriver Marita Ulvskog (EU-parlamentariker), Anders Ygeman (ordförande Trafikutskottet), Johan Danielsson (LO:s EU-samordnare) och Lars Lindgren (förbundsordförande i Svenska Transport-arbetareförbundet) en debattartikel om nödvändigheten av hårdare lagstiftning.
Förslagen innebär bland annat:
* Krav på frakthandlingar som styrker att trafiken är laglig.
* Klampning av fordon så att man kan garantera att böter betalas –
dessa böter behöver dessutom höjas.
* Mer resurser till polisen för kontroll av regelefterlevnaden.

Det är glädjande att Socialdemokraterna ser problemen för åkerinäringen och föreslår skarpa förslag. Förhoppningsvis kommer regeringen att agera skyndsamt i frågan. Eller riskera att utstå kritik från bland annat Den Nya Välfärden, som länge påtalat problemen med fusket i yrkestrafiken.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Enad kritik mot allmänna löneavgiften

Den Nya Välfärden har länge kritiserat den allmänna löneavgiften, och förespråkat att den slopas helt.
Och frågan om den dolda skatten sträcker sig långt över parti- och blockgränser. Socialdemokraternas nyhetstidning ”Aktuellt i politiken” skrev i höstas en läsvärd artikel om ämnet.

I artikeln framgår följande:
– Skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag för 138 miljarder kronor under alliansregeringen
– Skattehöjningar i form av en höjd allmän löneavgift på 141 miljarder kronor
– ”Om man sänker en socialavgift till någon av de olika försäkringarna för att försäkringen kostar mindre justerar man den allmänna löneavgiften, så att det totala uttaget är oförändrat”, påpekade Gunnar Axén (M) i en riksdagsdebatt.

Den allmänna löneavgiften är alltså en regulator för att kunna behålla arbetsgivaravgifterna på en viss, hög nivå. Det finns inget fel i att sänka skatten för löntagare. Tvärtom så är det både välkommet och nödvändigt. Men regeringen skulle vara förtjänt av lite självrannsakan eftersom det är just ”arbetslinjen” som de använt som argument för skattesänkningarna. Att bibehålla orättfärdigt höga arbetsgivaravgifter utan koppling till försäkringssystemet rimmar illa med ambitionen om att skapa förutsättningar för arbetsskapande. Därför bör regeringen komplettera skattesänkningarna för löntagare med skattesänkningar för arbetsgivarna i framtiden.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

V arga på LO om vinster i välfärden

”LO har i snart två år drivit frågan om att vinsterna i välfärden ska minskas radikalt. Nu byter facket kurs och kan tänka sig en förhandlingskompromiss” skriver Dagens Nyheter.
Fackförbundet har tidigare varit motståndare till vinster i välfärden men ändrar nu fot och vill ha en förhandling med arbetsgivarna.

” I den svenska modellen har vi löst de stora samhällsutmaningarna genom att vi satt oss ner och diskuterat och hittat lösningar. Vi tror att man också skulle kunna göra ett sådant arbete när det gäller välfärden”, säger Tobias Baudin, förste vice ordförande i LO. Kritiken från vänsterpartiets Jonas Sjöstedt lät inte vänta på sig. Han tror inte att förhandlingar med välfärdsbolagen skulle ge särskilt mycket.

Alliansen kommer att försöka visa på en enad front inför valet och trycka på splittringen mellan oppositionspartierna. Socialdemokraterna behöver enas och kommunicera att både partiet och regeringsalternativet kommer med klara och skarpa förslag. Till att börja med behöver de våga ta en strid med Vänsterpartiet om privata alternativ i välfärdssektorn. Att avstå debatten blir allt svårare ju närmare valet vi kommer.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Sveriges ekonomiska frihet går upp, men….

Heritage Foundation ger årligen ut rapporten ”Index of Economic Freedom” där frihet mäts inom olika områden.  I år fanns 178 länder med i rankingen. Som vanligt ligger Hong Kong, Singapore, Australien och Schweiz i topp medan diktaturer såsom Zimbabwe och Nordkorea tävlar om jumboplatsen.

Det positiva med årets rapport är att Sverige får högre totalpoäng än någonsin tidigare. Vi går således åt rätt håll. Tyvärr så gäller det inte alla områden som mätts. Sänkt bolagsskatt har höjt faktorn Fiscal Freedom, men Business Freedom, Labor Freedom och Freedom from Corruption har istället sjunkit. Sverige har även halkat ner på världsrankingen eftersom en del länder gjort större framsteg än vi.

Read more about Sweden Economy.
See more from the 2014 Index.

Att sänka skattetrycket, reformera arbetsmarknaden och bekämpa korruption är frågor Den Nya Välfärden arbetat med sedan starten.
Vi kommer att fortsätta trycka på politikerna att ta dessa frågor på allvar. Den ekonomiska friheten och ett gott företagarklimat är de viktigaste verktyg vi har för att skapa incitament för att skapa välstånd.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se