(S) förvånar med nedskärningsförslag

Socialdemokraterna har historiskt sett varit motståndare till nedskärningar i den offentliga sektorn. Därför är gårdagens utspel minst sagt förvånande. Vid en eventuell valseger kommer nämligen Magdalena Andersson att inrätta en expertenhet under finansdepartementet som ska göra omfattande budgetgenomlysningar av de 20 största myndigheterna. Socialdemokraterna hoppas frigöra uppemot 10 miljarder kronor som sedan ska satsas på mindre klasser i skolan och på att införa 90-dagarsgarantin för unga arbetslösa. Vilka tjänstemän som hon tror är överflödiga och går att avskeda framgår inte av utspelet.

Det intressanta är att Magdalena Andersson anser att statlig förvaltning är så pass ineffektiv att det går att spara miljardbelopp genom personalminskningar, IT-satsningar och en billigare lokalkostnader. Men hur kommer facken och de anställda att reagera? Kommer LAS i sin nuvarande utformning möjliggöra avsked av just de personer som utredningen anser överflödiga? Hur kommer socialdemokraternas kärnväljare att se på partiets nya policy? Och hur ska man lyckas flytta myndigheter till billigare lokaler?
Alliansregeringen har ju försökt flytta Diskrimineringsombudsmannen från Torsgatan i Stockholm City till förorten Rinkeby. Och det har gått sisådär…
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Splittring mellan partierna påbörjad

Vänsterpartiet har tidigare meddelat att de är villiga att sitta i en koalitionsregering med (S) och (MP). Men under partiets kongress klargjorde partiledaren Jonas Sjöstedt att en sådan koalition inte sker till vilket pris som helst. Som villkor för sitt stöd vill Vänsterpartiet stoppa alla typer av vinstdrivna bolag i välfärden. Dessutom sänder man ut en signal till Stefan Löfven då man säger att man inte tänker medverka i en regering där (FP) eller (C) ingår. Ur ett strategiskt perspektiv kan man fråga sig varför Vänsterpartiet tror att en samarbetsinriktad framtoning är sämre en konfrontativ linje? Eftersom Socialdemokraterna inte alls vill gå ut lika hårt i vinstfrågan finns det en risk att (V) lämnas utanför om Löfven blir den som bildar regering efter valet.

Jonas Sjöstedt kan dock med rätta känna att vinden blåser åt hans håll eftersom även Alliansen börjat vackla i vinstfrågan, något som fått Annie Lööf att bli minst sagt besviken. Vinster i välfärden kommer att lyftas upp som en stor valfråga och alla partier bör se till att ha klara svar inför kommande debatter. Förhoppningsvis kommer något av partierna påpeka att ett vinsttak i logikens namn också borde förutsätta ett förlustgolv. Men det är nog att hoppas på för mycket.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Skärpt dom mot bluffakturor

”Hovrätten över Skåne och Blekinge slår fast att två av de tre åtalade i härvan med blufföretaget Företagslansering Sverige AB är skyldiga till grovt bedrägeri. Under namnet Hittaföretagen drog Företagslansering in 23 miljoner kronor på att ringa upp företagare och hävda att ett tidigare prova på-avtal löpt ut. De som protesterade mot kraven på tiotusentals kronor hotades med inkasso och kronofogden. Den 26-åring som dömdes till ett år och sex månaders fängelse i tingsrätten fälls nu även för utpressning och försök till utpressning i flera fall. Straffet höjs till två år och sex månader i fängelse.”
Detta skriver Driva Eget, som uppmärksammat domen.

Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden har länge uppmärksammat fakturabedrägerier och hoppas att domen blir vägledande och att tingsrätter oftare dömer för både bedrägeri och utpressning.
Tyvärr kommer alldeles för få fall till domstol. Förhoppningen är att fler åklagare än Tord Josefsson väcker åtal. För att göra det behöver även polisen utreda fler fall, gärna med hjälp av andra myndigheter. Eftersom det ofta är kriminella ligor som driver verksamheterna kan ett fåtal fällande domar få en stor påverkan på både fakturabedrägerier och annan kriminell verksamhet.

För företagarna gäller det att under tiden skydda sig så gott man kan. Företagarombudsmannen har skrivit ner tips för företagare som drabbas. Dessutom arbetar Företagarombudsmannen för en förändring av rutinerna för betalningsföreläggande från kronofogden. Syftet är att fakturabedragarna inte ska kunna hota företagare med betalningsanmärkningar ifall de inte betalar. Företagarombudsmannens förslag går ut på att anmälan om betalningsföreläggande från kronofogden rapporteras till UC först när företagarens sammanlagda betalningsanmärkningar överstiger ett halvt basbelopp. Mål som överstiger ett halvt basbelopp kan nämligen tvinga den förlorande parten att betala rättegångskostnaderna, vilket antagligen skulle avskräcka många fakturabedragare.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Centern i rätt riktning

Centerpartiet har länge profilerat sig som ett parti för småföretagare. Nu har de kommit med ett välkommet utspel om att sänka smygskatten på arbete, nämligen det som kallas för ”allmän löneavgift”. I förslaget  ” halveras löneskatten upp till en lönesumma på 3,6 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär tolv anställda.”

Den Nya Välfärden har länge förespråkat ett slopande av den allmänna löneavgiften, som utgör ca en tredjedel av arbetsgivaravgifterna men saknar koppling till de sociala försäkringar som arbetsgivaravgifterna syftar till att finansiera.
Läs vidare för att förstå vad handlar det om:

Den allmänna löneavgiften utgör nästan en tredjedel av arbetsgivaravgifterna
Den utgjorde endast 3.13% av bruttolönen år 2004 och utgör idag 9.88%.Detta motsvarar intäkter på långt över 100 miljarder kronor per år till statskassan.

Det är en dold skatt som saknar koppling till försäkringssystemet
Arbetsgivaravgifterna ska finansiera det sociala trygghetssystemet , men intäkterna från den allmänna löneavgiften går inte till dessa ändamål.

Reglerar så att arbetsgivaravgifterna hålls kvar på en hög nivå:
När till exempel sjukförsäkringsavgifterna sjunker höjs den allmänna löneavgiften för att det totala avgiftsuttaget ska kunna hållas oförändrat.

Vårt svar på detta är:

Arbetsgivaravgifterna ska vara försäkringsmässiga
Det är inte rättvist att nästan en tredjedel av arbetsgivaravgifterna går till ändamål som de inte är menade att finansiera.

Slopa den allmänna löneavgiften!
Den Nya Välfärden föreslår att den allmänna löneavgiften slopas för alla Sveriges företag. På så sätt får vi ett sundare och rättvisare företagsklimat!
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Moderaterna behöver ge besked i sjuklönefrågan

Nu har Folkpartiet gett besked i sjuklönefrågan  och ställt sig bakom samma linje som Socialdemokraterna och Centern, nämligen att företagens ansvar för andra sjuklöneveckan bör avskaffas. Beslutet gick emot partistyrelsens linje och innebär att Folkpartiet även ska arbeta för att sjuklöneansvaret ska slopas helt. Den Nya Välfärden välkomnar kursändringen, som speglar ett krav som vi har drivit i åratal.

Det läggs en allt större press på Moderaterna att visa att de minsann också går företagarna till mötes och tänker om i sjukskrivningsfrågan. Tiden fram till valet är kort och företagarna är en väljargrupp som kommer att kräva klara besked.
Förhoppningsvis kommer de komma fram till den enda rimliga slutsatsen: att ansvaret för sjuklön inte ska bäras av företagarna.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Förvånande dåliga lösningar

I en debattartikel i Dagens Nyheter argumenterar den fackliga tankesmedjan Katalys för högre skatter som ett sätt att ”häva utanförskapet, öka jämlikheten och förbättra välfärden i en tid när allt färre ska försörja allt fler”. Katalys poängterar att vi idag har ett lapptäcke av olika undantag, vilket undergräver skattereformen från 90-talet. Där har de helt rätt. Men sedan spårar artikeln ur och börjar argumentera för ett högre totalt skattetryck för att kunna finansiera välfärden i framtiden.

Problemet med ett högre skattetryck är att det är bevisat att det minskar incitamenten för att arbeta, anställa och expandera, dvs det vi ofta kallar ”tillväxt”. Och utan tillväxt kan vi inte heller få resurserna att finansiera en kostsammare välfärdsstat. Alternativet till tillväxt blir att vi får fördela allt mindre till allt fler i ett nollsummespel. Så enkelt är det.

För att kunna möta framtidens utmaningar bör vi försöka öka incitamenten som skapar arbetstillfällen och tillväxt. I åratal har Den Nya Välfärden argumenterat för bland annat lägre arbetsgivaravgifter och ett minskat sjuklöneansvar, reformer som skulle skapa tillväxten som säkrar framtidens välfärd. Och göra detta med en betydligt större frihet för både arbetstagare och arbetsgivare.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Konstruktiva förslag för mindre arbetslöshet.

I Dagens Nyheter skriver Mikael Damberg och Ilmar Reepalu om regeringens arbetsmarknadspolitik som de anser misslyckad eftersom den inte lyckats sänka arbetslösheten, särskilt bland ungdomar.
Just ungdomsarbetslösheten var något som Den Nya Välfärden skrev om i vår tidning som kom ut i oktober månad. Nedan finner ni artikeln.

_________________________________________________________________________________

Europeiska länder med hög arbetslöshet i allmänhet brukar även ha hög ungdomsarbetslöshet. Sverige bryter mönstret genom att ha en total arbetslöshet långt under eu-snittet medan ungdomsarbetslöshetenligger strax över snittet.

Den höga arbetslösheten bland ungdomar banar väg för framtida problem i takt med att nationen får en växande underklass i utanförskap. Vems är felet? Tre parter är inblandade: de arbetssökande själva, det näringsliv som förhoppningsvis ska anställa dem samt politikerna, som med hjälp av arbetsmarknadspolitik försöker få ungdomarna i arbete. Svensk arbetsmarknadspolitik har sannolikt världens mest välsorterade verktygslåda när det gäller att få ungdomar i arbete. Regeringen har genomfört en rad reformer för att uppmuntra arbetsgivare att anställa unga arbetslösa: halverad arbetsgivaravgift, kraftiga lönesubventioner i form av nystartsjobb, subventionerad praktik, sänkt restaurangmoms och stora satsningar på yrkesvux och praktikplatser.

Det finns ingen brist på politisk vilja. Men resultaten är skrala. Ungdomsarbetslösheten verkar ha bitit sig fast kring fjärdedelen. Det sannolika är helt enkelt att smörjmedlet arbetsmarknadspolitik inte fungerar när det brister i utbudet och efterfrågan på den unga arbetskraften. Vi kan börja med efterfrågan. Den är otillräcklig. Företagen vill inte anställa alla människor, vilket beror på att tillväxten är otillräcklig.

Förr i tiden, när Sverige hade full sysselsättning, låg tillväxten kring fyra procent. Med en eller två procents tillväxt är vi dömda till hög arbetslöshet, vilket till stor del drabbar ungdomar (och invandrare). Så politiken borde ägna sig åt att främja företagandet och tillväxten i stället för att satsa på verkningslösa specialinsatser för arbetslösa ungdomar. Det skulle exempelvis göra mer nytta att ta bort fåmansbolagsreglerna än att hitta på nya ungdomssatsningar. Enligt en undersökning från Svenskt  Näringsliv uppger över hälften av företagen att de haft problem med rekryteringar för att kompetensen saknas. Studenter väljer i alltför hög utbildningar som arbetsmarknaden inte efterfrågar och tar lång tid på sig för att slutföra studierna. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer efterfrågan på utbildad arbetskraft år 2030 inte att matchas av de inriktningar som väljs av studenter. Därmed kommer vi in på utbudet av arbetskraft.

Att få ungdomar att välja bra utbildningar, att få dem att anstränga sig i skolan och att förmå dem att sänka den genomsnittliga inträdesåldern till arbetslivet från dagens 29 år är inte så lätt för politikerna.Politikerna har inga bra metoder att uppfostra ungdomar till flitiga, engagerade, kunskapstörstande och arbetssugna medborgare. Men det skulle nog hjälpa om skolan fick tyst i klassrummen och satte matten högre än genusvetenskapen. Bara som exempel.

Kommunalt gym under prövning

Att kommuner snedvrider konkurrensen genom att starta egna gym eller utdela stöd till privata träningsanläggningar är inget nytt. Den Nya Välfärden granskade redan för tio år sedan ett fall av kommunalt lagtrots i Arboga, där kommunen utdelade stöd till ett gym i strid med kommunallagen.
Bland annat rapporterar Sveriges Radio om Strömstad kommun, som genom ett kommunalt bolag driver Strömstads Badanstalt, som konkurrerar med privata alternativ. Även Borås tidning kritiserar kommunen i en ledare.

Konkurrensverket har stämt Strömstads kommun för att hämma och snedvrida konkurrensen.
För första gången kommer nu ett gymärende att tas upp i tingsrätten.

Det finns en stor sannolikhet att Strömstads kommun kommer att fällas. Den  lagstiftning som åberopas har redan testats i fallet Skelleftebuss, som Den Nya Välfärden anmälde till Konkurrensverket. Skelleftebuss fälldes i tingsrätten med hänvisning till den nya konkurrenslagen som förbjuder kommuner att ägna sig åt extern säljverksamhet.

Förhoppningsvis kommer fler fällande domar att medföra en dos självrannsakan bland kommuner som ägnar sig snedvridande stöd åt verksamheter som faller utanför den kommunala kompetensen och snedvrider konkurrensen.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

Välkommet tillslag mot fakturaskojare

Åtal har väckts mot 22 personer som skrivit ut bluffakturor för ett värde på 15 miljoner rapporterar bland annat Skånskan och Sveriges Radio. Förhoppningsvis kommer detta åtal att följas av fler åtal mot blufföretagen.

Den Nya Välfärden har daglig kontakt med företagare som förtvivlat berättar om sina erfarenheter av bluffakturor. Vi gör vårt bästa för att informera om hur man kan undvika att drabbas. Läs mer här.

Varje år luras företagare på miljardbelopp på grund av fakturabedrägerier. Mörkertalet är stort eftersom många fakturor betalas i ovetskap samt att anmälningsbenägenheten är låg hos företagare som blivit lurade.

Med bluffakturor menas fakturor på tjänster som inte är beställda eller är pålurade företagaren. Fakturabedrägerier begås ofta av grovt kriminella ligor som använder sig utav målvakter. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 16 100 fall av fakturabedrägerier förra året och mörkertalet antas vara stort. Bedragarna drar sig inte för att hota om att skicka sin fordran vidare till ett dubiöst inkassoföretag eller kronofogden, i syfte att pressa företagaren att betala. En småföretagare ger ofta med sig och undviker helst en ansökan om betalningsanmärkning om det går. Det är väldigt få småföretagare som har resurserna som krävs för att driva ett mål. Att betala fakturan blir oftast det enda alternativet. När fakturabedrägerier väl går till domstol hanteras de dessutom som civilmål och inte som brottmål.

Det är tack och lov sällan som fakturaskojarna gör verklighet av sina hot om att anmäla till Kronofogden. Men avskräckningseffekten kvarstår ändå, eftersom en ansökan om betalningsföreläggande ser dåligt ut i ett utdrag från ett kreditratingbolag. Därför har Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden lagt ett förslag.

Om anmälan om betalningsföreläggande från kronofogden rapporterades till UC först när företagarens sammanlagda betalningsanmärkningar översteg exempelvis ett halvt basbelopp skulle företagarna inte behöva känna samma oro för blufföretagare. Summor över ett halvt basbelopp berättigar nämligen den förlorande parten (antagligen fakturaskojaren) att betala rättegångskostnaderna. Förslaget skulle gynna företagarna, som slipper oroa sig över en sämre kreditrating under en pågående rättsprocess. Samtidigt skulle bolagen som skickar ut bluffakturor förlora hot-argumentet om att gå vidare till kronofogde och domstol. Företagare ska ägna sig åt verksamheten och ska inte ägna sig åt att parera kriminellas bedrägeriförsök.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se

 

Osund konkurrens och snedvridning

I en mycket läsvärd ledare i SvD, resonerar Sanna Rayman över hur det offentliga konkurrerar ut privata alternativ. Subventionerad prissättning, orättvis behandling och tillståndsgivning är några av problemen som tas upp.
Det råder sannerligen ingen brist på exempel på snedvridning av konkurrens orsakad av kommuner och landsting. Det begås orättvisor i de flesta kommuner, oftast utan påföljder.
Därför är det alltid glädjande när rättvisan och det sunda förnuftet trumfar myglet. Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden  har i tre års tid försökt skapa rättvisa i Skellefteå, där kommunen gett olagligt stöd till bussbolaget Skelleftebuss, som genom subventionerat stöd lagt beslag på beställningstrafiken.

Den 12 juli i år kom domen. Stockholms tingsrätt dömde Skelleftebuss till ett vite på en miljon kronor för att ha brutit mot konkurrenslagen.Tingsrätten ansåg att Skelleftebuss bröt mot konkurrenslagen, genom att snedvrida och påverka konkurrensen negativt. Tingsrätten slog även fast att Skelleftebuss brutit mot kommunallagen, eftersom beställningstrafik saknar både allmänintresse och allmännytta och inte hör till ett område där kommunerna har kompetens att bedriva verksamhet.

Domen visar att idogt arbete lönar sig. Företagarombudsmannen kommer att sätta fler kommunala bolag under lupp. För de kommuner och landsting som fortfarande snedvrider konkurrensen vore det klädsamt med lite självrannsakan och en extra vända med upphandlingschefen och juristavdelningen.
________________________________________

Adam Rydström
Adam Rydström

adam.rydstrom@dnv.se