Åtal har väckts mot 22 personer som skrivit ut bluffakturor för ett värde på 15 miljoner rapporterar bland annat Skånskan och Sveriges Radio. Förhoppningsvis kommer detta åtal att följas av fler åtal mot blufföretagen.
Den Nya Välfärden har daglig kontakt med företagare som förtvivlat berättar om sina erfarenheter av bluffakturor. Vi gör vårt bästa för att informera om hur man kan undvika att drabbas. Läs mer här.
Varje år luras företagare på miljardbelopp på grund av fakturabedrägerier. Mörkertalet är stort eftersom många fakturor betalas i ovetskap samt att anmälningsbenägenheten är låg hos företagare som blivit lurade.
Med bluffakturor menas fakturor på tjänster som inte är beställda eller är pålurade företagaren. Fakturabedrägerier begås ofta av grovt kriminella ligor som använder sig utav målvakter. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 16 100 fall av fakturabedrägerier förra året och mörkertalet antas vara stort. Bedragarna drar sig inte för att hota om att skicka sin fordran vidare till ett dubiöst inkassoföretag eller kronofogden, i syfte att pressa företagaren att betala. En småföretagare ger ofta med sig och undviker helst en ansökan om betalningsanmärkning om det går. Det är väldigt få småföretagare som har resurserna som krävs för att driva ett mål. Att betala fakturan blir oftast det enda alternativet. När fakturabedrägerier väl går till domstol hanteras de dessutom som civilmål och inte som brottmål.
Det är tack och lov sällan som fakturaskojarna gör verklighet av sina hot om att anmäla till Kronofogden. Men avskräckningseffekten kvarstår ändå, eftersom en ansökan om betalningsföreläggande ser dåligt ut i ett utdrag från ett kreditratingbolag. Därför har Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden lagt ett förslag.
Om anmälan om betalningsföreläggande från kronofogden rapporterades till UC först när företagarens sammanlagda betalningsanmärkningar översteg exempelvis ett halvt basbelopp skulle företagarna inte behöva känna samma oro för blufföretagare. Summor över ett halvt basbelopp berättigar nämligen den förlorande parten (antagligen fakturaskojaren) att betala rättegångskostnaderna. Förslaget skulle gynna företagarna, som slipper oroa sig över en sämre kreditrating under en pågående rättsprocess. Samtidigt skulle bolagen som skickar ut bluffakturor förlora hot-argumentet om att gå vidare till kronofogde och domstol. Företagare ska ägna sig åt verksamheten och ska inte ägna sig åt att parera kriminellas bedrägeriförsök.
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se