EU-kommissionens kritik följer av att kommunala renhållningsbolag, bland annat SYSAV, i åratal fått offentliga kontrakt i strid med unionens direktiv för hur sådana kontrakt får tilldelas. Ägarkommunerna har tilldelat kontrakten utan vare sig upphandling eller insyn. Redan 2008 fann Högsta förvaltningsdomstolen att kommunernas direkttilldelningar var olagliga, och dömde att upphandlingarna skulle göras om.
Därefter har kommunerna gjort gällande att någon upphandling ändå inte behöver genomföras eftersom SYSAV påstås vara ett sådant s.k. in-house företag som huvudsakligen bedriver verksamhet tillsammans med ägarkommunerna. Detta tillbakavisades emellertid i en skarp tillrättavisning från EU-kommissionen 2010. Kommissionen konstaterade då, i ett s.k. motiverat yttrande mot Sverige, att SYSAV inte uppfyllde kriterierna för in-house-företag, eftersom c:a 48 procent av bolagets verksamhet bedrevs på den privata marknaden. Sverige uppmanades därför att omedelbart vidta rättelse.
Den rättelse som den svenska regeringen utlovade – genom att en omorganisation skulle renodla SYSAV till rent internt företag – har emellertid visat sig otillräcklig. Den utlovade omorganisationen förefaller, enligt vad kommissionens nu angivit, enbart artificiell i syfte att SYSAV-gruppen ska kunna fortsätta att utföra tjänster på den privata marknaden.
Pär Cronhult är chefjurist vid tankesmedjan Den Nya Välfärden och företräder som ombud de svenska företagarorganisationer och företag som har anmält fördragsbrottet till EU-kommissionen. Han riktar nu skarp kritik mot SYSAV:s ägarkommuner.
– Ägarkommunerna har upprepade gånger, genom olika manövrer, försökt att kringgå gällande rätt och Högsta förvaltningsdomstolens dom. Det visar sig nu att detta har varit en felbedömning och att EU-kommissionen kan komma att ta Sverige till EU-domstolen för fördragsbrott. De som ytterst drabbas av kommunernas lag- och domstolstrots är de berörda hushållen i södra Skåne som riskerar att få betala för mycket för avfallstjänsterna på grund av bristande konkurrens. Samtidigt går privata företag miste om affärsmöjligheter och arbetstillfällen.
För mer information:
Pär Cronhult Chefjurist vid tankesmedjan Den Nya Välfärden – Konkurrenskommissionen
Telefon: 08-54503818, 0733-26 44 00
pc@dnv.se
……………………………………………………………………………………………………………
Bakgrundsfakta:
Renhållningsföretaget SYSAV ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
Högsta förvaltningsdomstolen, dåvarande Regeringsrätten, konstaterade i dom redan 2008 (se RÅ 2008 ref. 26) att det inte var lagligt för ägarkommunerna att köpa tjänster direkt från SYSAV och att upphandlingarna därför skulle göras om. Så har emellertid inte skett.
Efter en svensk lagändring 2010 får numera SYSAV sälja tjänster direkt till ägarkommunerna utan konkurrens av andra företag, under förutsättning att bolaget bedriver mer än 80 procent av sin verksamhet tillsammans med ägarkommunerna. Mindre än 20 procent av verksamheten tillåts således vara på den privata marknaden.
När EU-kommissionen 2010 utredde bl.a. SYSAV konstaterade kommissionen i ett motiverat yttrande att en alldeles för stor andel (c:a 48 procent) av bolagets verksamhet bedrevs på den privata marknaden. Kommissionen förelade därför Sverige att rätta sig.
Den dåvarande regeringen, genom civilminister Stefan Attefall, svarade kommissionen att en rad åtgärder skulle vidtas för att uppfylla kraven. Bland annat garanterade regeringen att SYSAV senast 2011 skulle bedriva mindre än 10 procent av sin verksamhet på den privata marknaden. Så har emellertid heller inte skett.
När nu SYSAV har utretts på nytt har kommissionen kunnat konstatera att den påstådda rättelsen, genom en uppdelning i moder- och dotterbolag, som genomförts efter 2011 enbart är artificiell och att det i själva verket verkar som om dotterbolaget inrättats enbart för att låta den påstådda interna verksamheten fortgå som tidigare, med en hög andel (c:a 51 procent) tjänster på den privata marknaden. Kommissionen har därför riktat en ny formell underrättelse mot Sverige, som regeringen ska besvara senast den 28 april 2015.
En formell underrättelse är det första steget i ett unionsrättsligt överträdelseförfarande mot en medlemsstat. Om kommissionen i detta fall inte finner att regeringens svar eller föreslagna åtgärder är tillräckliga kan den besluta om ett s.k. motiverat yttrande med krav på omedelbar rättelse. I nästa steg kan målet hamna hos EU-domstolen, som tar ställning till om Sverige har gjort sig skyldigt fördragsbrott. I så fall kan Sverige dömas till böter och dryga viten. I ett liknande renhållningsmål mot Tyskland krävde exempelvis kommissionen löpande vite på bl.a. över en miljon kronor om dagen, fram till dess att rättelse skedde (EU-domstolens mål nr. C-20/01och 28/01 samt C-503/04).
Relaterade handlingar:
EU-kommissionens formella underrättelse – – Överträdelse nummer 2014/4183
Brev från Stefan Attefall till EU-kommissionen, 21 November 2011
EU-kommissionens Motiverade yttrande från 2010 – Överträdelse nummer 2009/4080