Stockholms stad har fått massiv kritik för att under tisdagen ha klubbat igenom en strategi mot extremism. Målet med strategin är bland annat att ”förhindra terrorresor, men också att hantera hemvändande IS-krigare med hjälp av olika typer av stöd”.
Reaktionerna lät inte vänta på sig. Med rätta blev både media och allmänheten rasande. Islamister som åker ner för att begå folkbrott ska inte behandlas med silkesvantar, de ska lagföras. Det är märkligt att Stockholm valde att klubba igenom ett sådant förslag trots att Örebro kommun alldeles nyligen fick svidande kritik för att föreslå stöd åt hemvändande krigsförbrytare.
Örebro kommuns politiker menade att de försökte göra vad de kunde för att ”möta upp” dessa ungdomar, minska utanförskapet och få in dem i samhället igen. Politikerna menade att hoppades på att radikaler skulle lämna terrorn bakom sig och rehabiliteras in i samhället igen.
Att människor blir arga är förståeligt och berättigat. Men det finns en fråga som ofta glöms bort i debatten. Vad är egentligen kommuners ansvar för terrorister?
Kommuner har inte ansvaret för att lagföra terrorister och slänga dem i fängelse – det har staten. Kommuner har inte heller makten att vägra medborgare att korsa kommungränsen. I själva verket har kommuner inte några nämnvärda befogenheter alls att bekämpa terrorism. Om ett kommunalråd vill bekämpa terrorism och ser över verktygslådan som står till förfogande så återstår just socialtjänst, dialog, kommunala jobb och bostäder. Mycket annat finns inte för ett kommunalråd att göra.
Kanske borde vi först och främst vara förbannade på staten som inte tar sitt ansvar. Det går inte längre för staten att outsourca alla moraliska dilemman till kommunerna Det är ju trots allt staten som har kontrollen över rättsväsendet, polisen och försvaret. Det är riksdagen som lagstiftar och regeringen som verkställer lagarna. Istället för att lämna över ansvaret på kommunerna borde riksdag och regering slå näven i bordet och lagstifta mot problemet. I en utmärkt ledare i Expressen beskrivs problemet med de mer eller mindre omöjliga uppdrag som läggs i kommunpolitikers knä. Det är i längden inte hållbart.
Det är dags att rikspolitiker tar sitt ansvar för terrorism och radikalisering. Svenska myndigheter har idag inte ens befogenheter att utföra reseförbud eller dra in pass för medborgare som deltar i terrorkrig. SÄPO önskar att terrorister säger till när det åker iväg för att slakta kvinnor och barn, något vi hånas för av andra länder.
Staten har trots allt hårdhandskar medan kommuner bara har silkesvantar att tillgå. Kommunerna bör därför ta sig en funderare på om terrorismbekämpning är något som verkligen ingår i deras uppdrag eller om de tagit på sig någon annans fajt…
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se