Skatteverket fortsätter att belasta företagare med kostnader, trots att det inte är fastställt i domstol att de har laglig rätt att göra så. I många fall har Skatteverket förlorat ärenden gällande tryckerimoms. Resumé rapporterar : ”Svenska tryckerier har fått nära fyra miljarder kronor i återbetald moms. Men då ser Skatteverket till att få tillbaka pengar genom momskrav på tryckeriernas kunder. Och Skatteverket fortsätter kräva in miljardbelopp i moms trots att alla nu väntar på en prövning i högsta instans.”
Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden har tidigare kritiserat verkets agerande och godtyckliga bevisvärdering i böckerna ”Skatteprocessen hotar rättssäkerheten” och ”Skatteprocessen – Vad varje företagare bör veta”. I dessa böcker tog vi upp ett annat exempel på Skatteverkets godtycklighet, nämligen begreppet osanna fakturor.
”Osann faktura” är ett begrepp myntat av Skatteverket och avser en situation där två företagare anklagas för att konspirera i syfte att lura Skatteverket enligt en speciell metod. Metoden innebär enligt Skatteverket att den ena företagaren låtsas utföra ett uppdrag åt den andra och därefter skickar en faktura som alltså är ”osann” eftersom det inte utförts något arbete. När fakturan betalas tar mottagaren ut pengarna utan att betala skatt och ger (en del av) pengarna till den företagare som betalat fakturorna. Fakturabetalaren använder en del av pengarna till att avlöna svart arbetskraft som genomför det jobbuppdraget ursprungligen handlade om och stoppar resten i egen ficka. I fall som anses omfatta ”osanna fakturor” verkar Skatteverket se rött och betrakta det faktum att underleverantören fuskat med skatten som bevis för att även fakturabetalaren ska anses vara skyldig till skattebrott.
De företag som utpekats som skyldiga till fusket har behövt lägga stora summor på advokatkostnader för att bevisa sin oskuld. Anledningen till att Skatteverket kunnat använda omvänd bevisbörda mot oskyldiga företagare är att både kammarrätter och förvaltningsrätter har sanktionerat Skatteverkets synsätt.
Efter många års protester från skattskyldiga, akademiker och skatteadvokater beviljade Högsta förvaltningsdomstolen till slut prövningstillstånd och avgjorde i november 2012 frågan om osanna fakturor. Domarna ledde till att fem företagare fick upprättelse. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att Skatteverket inte per automatik kan anta att alla företagare är skyldiga utan bevisning. Istället måste grundläggande bevisregler respekteras och varje enskilt fall bedömas individuellt.
Att Skatteverket nu i ärenden gällande tryckerimomsen fortsätter att skicka ut överväganden trots att rättsläget är högst oklart tyder på bristande insikt hos Skatteverket. Varje övervägande belastar företagarna, revisorer, skatteverkets personal och självklart förvaltningsdomstolarna. Kanske helt i onödan. Om Högsta förvaltningsdomstolen anser att Skatteverket har fel, ja då måste alla rättelser rättas tillbaka. En oerhörd regelbörda för framförallt småföretagarna. Skatteverket har ett ansvar att vara korrekta och måttfulla i sin myndighetsutövning men det kan starkt ifrågasättas om verket agerat så när det gäller tryckerimomsen.
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se