Skattelagarna skapar orättvisa i familjen

Skattereglerna kring fåmansbolagen är absurda, säger Företagarombudsmannen. De är inte bara så svårbegripliga att en normal företagare knappt har en chans att begripa dem. De kan också få orättvisa konsekvenser som i fallet med familjen Ernstsson. Där fick äldste sonen betala 11 procent mer i skatt än övriga två syskon. 

Familjen Ernstsson äger och driver ER-Konsult Förvaltning AB i Växjö med dotterbolag. Pappa Börje äger 60 procent och mamma Barbro och barnen Nichlas, Ludwig och Jennianne tio procent vardera.

När den äldsta sonen arbetade i ett av dotterbolagen fick han inte längre utnyttja samma lättnadsregler som hans syskon och pappa. Staten extrabeskattade Nichlas med 11 procent av utdelningen för att han tog anställning i ett av familjens egna bolag.

”Vare sig de 11 procenten representerar mycket eller lite pengar är principen helt fel”, säger familjen Ernstsson.

Företagarombudsmannen konstaterar att skattereglerna för fåmansbolagsägare inte bara är snåriga och svårbegripliga till sin innebörd, utan också att de kan slå orättvist och godtyckligt. Företagarombudsmannen anser att fåmansbolagsreglerna bör avskaffas.

Företagarombudsmannen är en privat grupp som inom ramen för Stiftelsen Den Nya Välfärden verkar för ett bättre företagarklimat i Sverige.

– Skattereglerna kring fåmansbolagen är absurda, säger Företagarombudsmannen. De är inte bara så svårbegripliga att en normal företagare knappt har en chans att begripa dem. De kan också få orättvisa konsekvenser.

– Ett av syftena med dessa regler är att förhindra att företagare tar ut ersättning som utdelning i stället för arbetsinkomst för att få ned skatten, fortsätter Företagarombudsmannen. Lättnadsreglerna infördes gradvis under 90-talet eftersom det framstod som uppenbart orimligt att en företagare inte skulle kunna ta ut någon utdelning alls annat än till tjänstebeskattning. Men lättnadsreglerna har skapat skattekineseri och godtycke, vilket detta fall visar.

– Risken för att en företagare ska kunna berika sig genom att ta utdelning i stället för arbetsinkomster är överdriven, menar Företagarombudsmannen. På utdelade vinstmedel tar staten först bolagsskatt i det utdelande företaget. Om bolaget gör en vinst på hundra kronor och delar ut vinsten får staten ungefär 50 kronor i skatter och avgifter och den skattskyldige 50 kronor netto. Om hundralappen i stället används för lön får den skattskyldige ungefär lika mycket när arbetsgivaravgifter och kommunalskatt är betalda. Om han dessutom betalar statlig inkomstskatt får han ungefär 35 kronor kvar. I så fall är utdelningsalternativet bättre, men å andra sidan förlorar företagaren då de sociala rättigheter som följer med inkomst av tjänst.

– Fåmansbolagsreglerna bör avskaffas, avslutar Företagarombudsmannen. De kom så sent som 1976. Dessförinnan ansågs de inte behövas. De behövs inte nu heller. De ger uttryck för en ogin och otidsenligt syn på företag och företagande. Företagarklimatet skulle förbättras avsevärt om dessa regler försvann. Statens förlust av en sådan förändring vore ringa.

I Företagarombudsmannens bedömning deltog Tommy Adamsson, Clas Nordström, Patrik Engellau, Monica Werenfels- Röttorp, Camille Forslund, Lars I W Jansson, och Edward Waller.

 

Läs utredningen här: FO 2001-013