Vid aktieandelsbyten säger lagen att uppskov med beskattning av aktieandelen endast får ske om kontantersättningen är mindre än 10 procent av aktieandelens nominella värde. Är kontantersättningen högre än 10 procent av aktieandelens nominella värde ges inte uppskov med skatten. Fredrik Grunewald är en företagare som drabbats hårt av lagens så kallade kontantbegränsningsregel. Då kontantersättningen i hans fall översteg 10 procent av aktiernas nominella värde – 10 procent var lika med 600 kronor – beviljades inte uppskov med beskattningen. Kontantbegränsningsregeln utlöste i Fredriks fall en marginalskatt om 3 miljoner kronor, ett belopp som vida översteg kontantersättningen.
Fredrik Grunewald ägde ett IT-företag, som inte klassades som fåmansbolag. Vid försäljningen av sitt företag fick han ersättning dels i kontanta medel och dels i aktier i det uppköpande bolaget. Normalt beviljar skattemyndigheten uppskov med skatten på aktierna vid aktiebyten. Men eftersom kontantersättningen översteg 10 procent av aktiernas nominella värde beviljades inte uppskov med beskattningen. Detta enligt den så kallade kontantbegränsningsregeln.
I Grunewalds fall fick den maximala kontantersättningen uppgå till 600 kronor för att uppskov skulle lämnas. Ersättningen därutöver kom att utlösa en marginalbeskattning om drygt 3 miljoner kronor.
Lagen kan dock enkelt ha kringgåtts om kontantersättningen och aktielikvid tydligt avgränsats från varandra. En företagare som kan den enkla metoden att kringgå kontantbegränsningsregeln får uppskov med aktiebeskattningen, medan den företagare som inte känner till metoden att kringgå regeln tvingas att skatta för aktierna. Detta trots att aktierna inte har realiserats. En färsk regeringsrättsdom konstaterar att lagstiftningen är otydlig.
Företagarombudsmannen, en privat grupp som inom ramen för Stiftelsen Den Nya Välfärden verkar för ett bättre företagarklimat i Sverige, har granskat ärendet.
– Lagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att den blivit en minering, vilken alla förväntas känna till hur den skall kringgås. Den som har kunskap om kontantbegränsningsregeln kan undvika denna genom en enkel avtalsformulering. Detta gör att regeln slår godtyckligt, säger Företagarombudsmannen. Därför bör den avskaffas. Det är viktigt att lagstiftningen präglas av tydlighet och konsekvens.
– Kontantbegränsningsregeln har tillkommit efter ett EU-direktiv utan anpassning till svenska förhållanden. I Sverige är skattesatsen högre än genomsnittet inom EU. Resultat blir orimligt. Om man över huvud taget skall ha någon kontantbegränsning vid andelsbyte bör den åtminstone anpassas till svenska förhållanden, säger Företagarombudsmannen.
I Företagarombudsmannens bedömning deltog Tommy Adamsson, Patrik Engellau, Camille Forslund, Monica Werenfels-Röttorp, Lars I. W Jansson, Clas Nordström, Edward Waller och Nils-Eric Sandberg.
Läs utredningen här: FO 2002-004