Månadens Företagarkrav handlade om att hjälpa flyktingar på plats i konfliktens närområden. Resurserna som frigörs bör användas till att halvera arbetsgivaravgifterna för företag med upp till tio anställda. Någon påpekade att förslaget om att hjälpa flyktingarna på plats tagits från Sverigedemokraternas partiprogram och på grund av det behöver åka rakt ner i papperskorgen. Därför anser vi att det är på sin plats med ett förtydligande.
Den Nya Välfärden är en partipolitiskt obunden stiftelse. Det är fritt fram för alla partier att anamma våra förslag. Vi avhåller oss inte från att lägga förslag bara för att ett föraktat parti råkar ha samma åsikter i frågan. Ett sådant förhållningssätt hade gjort att vi hade varit tvungna att ständigt stämma av att Sverigedemokraterna inte håller med oss i sakfrågor gällande cabotage, arbetsgivaravgifter, LAS, upphandlingsregler etc. Ett sådant förhållningssätt hade i förlängningen gett Sverigedemokraterna makten över våra idéer. Denna trend ser vi i politiken, där motståndet mot Sverigedemokraterna som parti har omintetgjort en saklig debatt om invandringen.
Den Nya Välfärden arbetar för ett bättre företagarklimat. Vi inser dock att alla våra förslag behöver vara finansierade. Det vore inte seriöst att, som många andra gör, påstå att man kan minska statens intäkter med många miljarder utan att berätta var pengarna ska tas ifrån. Vi anser inte att det finns pengar att ta från skola, vård och omsorg. Däremot anser vi att det går att spara på flyktinginvandringen.
Låt oss betona att det inte handlar om att vända bort blicken för den hemska situation som människor på flykt befinner sig i. Tvärtom. Sverige ska fortsatt värna om den humana traditionen och hjälpa människor i nöd. Vår nuvarande politik bygger på att alla flyktingar som lyckas ta sig hit får en hög levnadsstandard i förhållande till de flyktingar som är kvar i lägren närmare konflikten de flytt ifrån. Hade vi haft obegränsat med pengar så hade detta inte varit ett problem. Vi hade kunnat erbjuda en fristad i Sverige åt alla som önskade komma hit. Tyvärr så är pengar en begränsad resurs och politik handlar om att välja. Valet består av att prioritera mellan att ge mycket till några få eller ge lite till många. Sverige har valt att ge mycket till några få.
Den insatte läsaren vet att Sverige är ett av få länder som har en biståndsbudget på närmare 1 procent av BNP. Det som är mindre känt är dock att vi använder mer och mer av biståndsbudgeten till att finansiera mottagningen av flyktingar i Sverige. För 2015 försvinner hela 9 miljarder kronor ur biståndsbudgeten – nästan en fjärdedel – till att finansiera mottagandet av asylsökande. Sverige är den största mottagaren av svenskt bistånd. Om vår flyktingpolitik har som syfte att rädda liv så bör vi rädda så många liv som möjligt. Kostnaden för att rädda liv i konflikternas närområden är betydligt lägre.
I budgeten för 2015 så har utgiftsområde ”migration” fått 17,91 miljarder och utgiftsområde ”integration” fått 16,75 miljarder. Totalt 34,7 miljarder kronor. Då är inte kommuner och landstings kostnader inräknade. Dessa kostnader omfattar bland annat skola, sjukvård, socialbidrag och äldrevård. En del bedömare, såsom Jan Tullberg, uppskattar att kostnaden för invandringen totalt ligger på ca 250 miljarder per år. FN:s flyktingprogram UNHCR har begärt 6,23 miljarder dollar (56 miljarder kronor) för 2015. Om vi jämför med vad vi totalt betalar för invandringen i Sverige skulle vi kunna finansiera UNHCR själva och ändå få pengar över. UNHCR ansvarar för över 13 miljoner människor. Jämför med 100 000 asylsökande till Sverige varje år.
I Norge har förslag om att ta emot 10 000 syriska flyktingar hyllats av de flesta politiska partier. Den norska regeringen har beräknat att kostnaden för mottagandet kommer att uppgå till 10 miljarder norska kronor under en femårsperiod. NRK bad norska statistiska centralbyrån att beräkna kostnaden. Utfallet blev 20 miljarder för en tioårsperiod. I vårt grannland är åsiktskorridoren inte lika snäv som här. Kritiker med inblick i flyktingfrågor påpekar att Norges utgifter för mottagandet skulle motsvara UNHCR:s årsbudget för 7 miljoner syriska flyktingar som befinner sig i Jordaniens, Libanons och Syriens flyktingläger. Politik handlar som sagt om att välja.
Varför väljer Den Nya Välfärden att föreslå halverade arbetsgivaravgifter för små företag? Svaret på frågan ligger i att fyra av fem jobb skapas i små företag. Med sänkta arbetsgivaravgifter blir det billigare för företagare att anställa utan att lönerna sjunker. Enligt våra opinionsundersökningar skulle en sådan reform ge upp till 145 000 nya jobb. Många av dessa jobb skulle även komma invandrare till del. Därför är en halvering av arbetsgivaravgiften en viktig åtgärd för att förbättra integrationen.
Politikens fokus på riktade subventioner har haft dålig effekt på sysselsättningen och skapat fusk och snedvridning av konkurrens. En generell sänkning av arbetsgivaravgifterna är därför den bästa lösningen för att stimulera en sund sysselsättningstillväxt. Vi ställer inte arbetsgivaravgifter mot människoliv. Vi pekar bara på faktumet att det går att kraftigt förbättra villkoren att anställa och samtidigt rädda fler liv än vi gör idag.
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se