Den 4 oktober 1983 demonstrerade tiotusentals människor mot löntagarfonderna i Stockholm.
Fem år senare grundades Den Nya Välfärden. Vi har alltsedan dess arbetat för att våra förslag ska bli verklighet. Till skillnad från andra tankesmedjor har vi inte bara tänkt till, vi har även skridit till handling.
Vilka av Den Nya Välfärdens förslag har blivit verklighet sedan grundandet?
Hårdare regler mot fusk i yrkestrafiken
Den Nya Välfärden har uppmärksammat politikerna på fusket i yrkestrafiken. Vi har krävt en kraftig skärpning av sanktionerna mot förare som bryter mot cabotageregler, arbetstider, krav på vinterdäck med mera. Vi har också förespråkat klampning som metod att minska fusket.
Regeringen har lyssnat och infört klampning, stärkt Skattemyndighetens kontroller av utländska åkerier och skärpt sanktionsavgifterna.
Avskaffandet av tredje sjuklöneveckan
Företagen skulle betala för en tredje sjuklönevecka. Infördes 1 juli 2003. Den Nya Välfärden protesterade.Den tredje sjuklöneveckan avskaffades.
Det fortsatta ansvaret för andra sjukveckan drabbade dock särskilt små företag hårt. Vi protesterade även mot detta och menade att staten borde ta över ansvaret för sjuklöneansvaret helt och hållet.
Regeringen lyssnade. Sedan 1 januari 2015 träder högkostnadsskyddet in efter ca 2 dagar för småföretagare. Resterande sjukdagar får företagen full ersättning för.
Fria val i välfärden
Den Nya Välfärden var först i Sverige med att utveckla och dokumentera vad vi kallat kundvalsmodellen, alltså olika peng-system för välfärdstjänster.
Skolpeng infördes 1992 i Vaxholm kommun och är nu standard i hela Sverige.
Äldreomsorgspeng och barnomsorgspeng har också genomförts i många kommuner.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Regeringen har sänkt arbetsgivaravgifterna för bland annat ungdomar och anställning av arbetslösa.
Vi kämpar på för att alla företag, åtminstone upp till en lönesumma på 3Mkr (10 anställda) ska få halverad arbetsgivaravgift.
Försäljning av statliga bolag
Har föreslagits av Den Nya Välfärden genom åren, första gången år 1990. Förverkligas nu av Alliansregeringen.
Öppnat upp för konkurrens i upphandlingar
Efter fem års juridiska processer vann Den Nya Välfärden det så kallade SYSAV-målet i Regeringsrätten år 2008. Detta ledde till att kommuner inte längre kunde direktupphandla med sina kommunala bolag.
Domen öppnade upp marknader för minst 50 miljarder kronor per år och har sparat skattebetalarna 9 miljarder per år.
Vårdvalet
I flera böcker har Den Nya Välfärden presenterat en en kundvalsmodell som vi kallat Hälso och Sjukvårdsföretagsmodellen (HSF). Våra krav är delvis införda som ”vårdval” i landstingen.
Lagen om valfrihetssystem (LOV) har överlåtit valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten.
Mindre mygel
Konkurrenskommissionens och Företagarombudsmannens utredningar har lett till att myglandet har uppmärksammats och i många fall gått till domstol. Bara risken att granskas av Den Nya Välfärden gör att många tjänstemän och politiker väljer att försöka göra rätt i stället för att slarva eller fuska sig igenom sina upphandlingar och ge otillåtet stöd.
Bättre fåmansbolagsregler med avskaffandet av Pomperipossa-effekten
Många vägrade att tro att man kunde få skatt på förluster, men så var det. Pomperipossaeffekten uppstod när någon sålt aktier och fått betalt i andra aktier som sedan fallit i pris. När aktierna sedan såldes eller bolaget gick i konkurs utlöses en beskattning i förhållande till aktiernas värde vid det första bytet. Den Nya Välfärden initierade ett nätverk av företagare och lyckades förmå Riksdagen att ändra lagen.
Andra krav från Den Nya Välfärden som förverkligats:
* Grundlagsskyddet för äganderätten har förstärkts men inte tillräckligt
* Företagsintern yrkesutbildning har stimulerats
* Allmänt ökad insikt om behovet av fasta spelregler för samhällsekonomin
* Vissa insatser har gjorts för att tillgodose behov av risk-kapital för småföretag
* Inflationsbekämpningen har prioriterats
* Statliga institutioner och bolag har privatiserats
* En ny konkurrenslagstiftning och en ny upphandlingslag har införts
* Vissa offentliga monopol har upphävts eller i vart fall naggats i kanten (telefon, post, el, järnväg, inrikesflyget,) och börsmonopolet har avskaffats
* Arbetsförmedlingsmonopolet har upphävts, liksom Sveriges anslutning till en ILO-konvention på området
* Det statliga företagandet har minskat (men inte det kommunala)
* Förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl har avskaffats
* Arbetsskadeförsäkringen har setts över enligt riktlinjer i våra förslag
* Flertalet stoppregler för fåmansföretag har slopats och möjligheterna att fondera del av vinsten har ökats något
* Kravet på obligatorisk revision tas bort
* Miljösanktionsavgifterna för producenter och importörer av elektriska och elektroniska produkter sänktes från 120 000 kr till 20 000 kr
* Ökad separering i många kommuner mellan myndighets- och serviceuppgifter och mellan beställare och producent
* Minskad statlig styrning och reglering, bland annat med statsbidragsvillkor (pengar i en påse i stället för åtskilliga tidigare specialreglerade bidrag) men samtidigt ökad styrning genom att nya lagreglerade uppgifter har lagts på kommunerna
* Kommunalt utgiftstak, krav på balanserade kommunala budgetar och kommunalt låneförbud för konsumtionsutgifter har beslutats
* Många kommuner har börjat sälja ut kommunala bolag
Dessutom har vi tillsammans med andra organisationer bland annat fått igenom: Lägre skatter på arbete (jobbskatteavdrag), lägre marginalskatter och en höjd brytpunkt för statlig skatt och en oberoende riksbank.