Lilla Edets kommun kom det av kommunen helägda fastighetsbolaget tillsammans med två privata företag överens om att bygga en lagerhall på mark som ägdes av fastighetsbolaget. Meningen var att lagerhallen sedan skulle upplåtas till ett av företagen. Lilla Edets kommun har kringgått upphandlingslagen och dessutom överskridit den kommunala kompetensen när man på det här sättet har stött ett enskilt företag, säger förra stadsjuristen Inger RidderstrandLinderoth, ledamot i Konkurrenskommissionen.
Konkurrenskommissionen är en expertgrupp som sammankallats av föreningen Den Nya Välfärden. I Lilla Edets kommun kom i januari 1999 det kommunala industri och fastighetsbolaget LEIFAB överens med Göteborgs Betongborrning AB (GB) och STOREL AB om att uppföra en lagerbyggnad på mark som ägdes av LEIFAB. Byggnaden skulle sedan upplåtas till STOREL. I februari 1999 diskuterade LEIFAB:s styrelse möjligheten att köpa byggnaden av byggbolaget. I maj 1999 konstaterade Nämnden för offentlig upphandling (NOU) att LEIFAB:s planerade köp av lagerhallen stred mot Lagen om offentlig upphandling. I juni 1999 sålde LEIFAB marken där lagerhallen hade uppförts till ett nybildat bolag, GBAB, som stod byggbolaget GB nära. I november 1999 beslutade kommunfullmäktige i Lilla Edet att godkänna att LEIFAB köpte tillbaka mark och byggnader genom att köpa aktier i GBAB. Ett av argumenten som anfördes för affären var att kommunen av arbetsmarknadspolitiska skäl borde stödja STOREL:s etablering i kommunen. I december 1999 inhiberade domstol kommunfullmäktiges godkännande men LEIFAB genomförde ändå affären.
Konkurrenskommissionen riktar nu skarp kritik mot Lilla Edets kommun och LEIFAB. För det första konstaterar kommissionen att både LEIFAB och Lilla Edets kommun omfattas av bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling. Uppdrag att uppföra byggnader omfattas av lagen och ska upphandlas. Men upphandling har inte gjorts. I stället har LEIFAB kommit överens med två privata företag om att uppföra en byggnad på LEIFAB:s mark. När NOU konstaterade att LEIFAB:s agerande stred mot lagen avstyckade LEIFAB fastigheten och sålde den till ett nystartat bolag som LEIFAB sedan köpte. Därigenom har LEIFAB blivit ägare till byggnaden utan att behöva genomföra en upphandling.
Det framgår tydligt att LEIFAB hela tiden tänkt sig att förvärva de aktuella byggnaderna och att alla omvägar om arrendeavtal (med GB) och startandet av GBAB bara syftade till att komma runt upphandlingsreglerna. För det andra innebär kommunens och LEIFAB:s agerande att den kommunala kompetensen överskridits. Kommunalt stöd till enskilda näringsidkare är normalt oförenligt med den kommunala kompetensen undantag måste vara generellt utformade stödåtgärder (hantverkshus e d) eller vissa typer av stöd till service i glesbygd (t ex till lanthandel). Den typ av stöd som det här rör sig om att använda kommunala medel för att uppföra byggnader som ska täcka enskilda näringsidkares behov har i praxis ansetts oförenligt med den kommunala kompetensen. De begränsningar som anges i kommunallagen gäller även kommunala företag.
Kommissionen konstaterar att de beslutade åtgärderna innebär att Lilla Edets kommun både brutit mot lagen om offentlig upphandling och överskridit den kommunala kompetensen enligt kommunallagen. Därmed har konkurrensen snedvridits och kommunens skattebetalare ådragits onödiga kostnader.
I kommissionens beslut deltog ordföranden, fd generaldirektören i RRV G. Rune Berggren och ledamöterna fd regeringsrådet Sigvard Berglöf, ordföranden i Den Nya Välfärden Patrik Engellau, professorn i svensk och internationell handelsrätt Erik Nerep, juristen och experten på konkurrensfrågor Lennart Palm samt fd stadsjuristen i Stockholm Inger RidderstrandLinderoth.
Läs utredningen här: KKO 00- 007-008