Arbetsgivarnas ansvar för sjuklön sänker inte sjuktalen. Istället leder sjuklöneansvaret till att företagens benägenhet att anställa minskar i en tid då jobbskapande står högt på den politiska agendan. Därför är det dags att slopa arbetsgivarnas sjuklöneansvar.
Företagarombudsmannen har i åratal kämpat för rättvisare sjuklöneregler genom att uppvakta politiker, publicera öppna brev till regeringen med krav från våra stödföretagare. Vi fortsätter att kämpa för ett totalt slopande av företagens sjuklöneansvar men välkomnar givetvis varje steg som för oss närmare det målet.
Våra ansträngningar har gett resultat!
Under hösten 2013 tillsatte regeringen en snabbutredning som skulle utreda hur högkostnadsskyddet skulle utökas, ett förslag presenterades under våren 2014. Efter den höstens tumult i riksdagen antogs slutligen alliansens budget. Förslaget om högkostnadsskyddet om sjuklöner trädde i kraft den 1 januari 2015. De nya reglerna innebär följande:
– Småföretag med upp till 3 miljoner i lönekostnader ska få ersättning för de sjuklönekostnader som överstiger 0,5 procent av lönesumman.
– Övriga företag får en ersättning för sjuklönekostnader som är större än 0,9 och 1,5 procent i lönesumma (beroende på lönesumman).
– Arbetsgivaren blir fullt kompenserad för sina kostnader upp till ett tak på 250 000 kronor per år.
Det nya högkostnadsskyddet innebär en lättnad, särskilt för de mindre företagen då sjuklönekostnaden även under de första dagarna av medarbetares sjukdom kan bli kompenserade. För de minsta företagen inträder högkostnadsskyddet i praktiken efter cirka två sjukdagar. Dessutom automatiseras utbetalningarna, vilket är bra eftersom många företagare tidigare gått miste om ersättning för att de inte orkat med ansökningskrånglet.
Varför ska småföretagare slippa sjuklöneansvaret helt och hållet?
Sjuklönereglerna syftar till att få arbetsgivarna att ta ansvar för att minska sjukskrivningarna. Men om en anställd skadar sig i en fritidsaktivitet, som inte har något med jobbet att göra, är det ändå arbetsgivaren som får betala sjuklönen. Arbetsgivaren är skyldig att betala för sjukdomsfall som varken orsakas eller kontrolleras av någon annan än den anställde. Eftersom arbetsgivaren inte kan påverka de anställdas fritidsaktiviteter eller personliga liv är det märkligt att det ändå är arbetsgivaren som får ta notan för eventuell sjukfrånvaro.
Arbetsgivarens sjuklöneansvar har de senaste 20 åren varierat mellan två och fyra veckor. Men statistiken visar inte på något klart samband mellan antalet sjukskrivningar och längden på sjuklöneansvaret. Eftersom sjuklöneansvaret inte verkar påverka antalet sjukskrivningar är det uppenbart att reglerna inte uppfyller sitt syfte.
Reglerna skapar stora orättvisor även mellan arbetsgivarna. Sjukfrånvaron i små företag är betydligt lägre än vad den är i offentliga sektorn och i större företag. Det medför att småföretagare i praktiken subventionerar stora organisationer med högre sjukfrånvaro och högre sjukkostnader.
Med dagens regler spelar valet av bolagsform också roll. Den som driver ett aktiebolag får ersättning från Försäkringskassan efter 14 dagar, medan enskilda firmor och handelsbolag kan välja en karensdag. Nyföretagare som driver enskild firma har rätt till sjukpenning under de två första åren, beräknat utifrån vad en anställd skulle ha för inkomst från ett liknande jobb. Men om nyföretagaren istället startar ett aktiebolag beräknas sjukpenningen utifrån den lön som tas ut. En nyföretagare som startat ett aktiebolag och inte kunnat ta ut en lön riskerar således att stå utan ersättning vid sjukdom. Detta minskar incitamenten att skapa aktiebolag och hämmar därmed i längden tillkomsten av nya arbetstillfällen.
I dag skapas fyra av fem nya jobb i småföretag. För att säkra tillväxten av nya arbetstillfällen är det därför viktigt och nödvändigt att regeringen genomför reformer som gynnar småföretagare. Ett stort antal opinionsundersökningar har genomförts för att mäta hur småföretagares anställningsvilja skulle påverkas av ett slopat sjuklöneansvar. I en undersökning som Den Nya Välfärden genomförde 2012 skulle upp till 150 000 nya jobb skapas om sjuklöneansvaret avskaffades, och uppskattningar visar att en sådan reform skulle bli självfinansierad redan vid 40 000 nya jobb.
För regeringen, som säger sig driva en arbetslinje mot utanförskapet, är slopandet av sjuklöneansvaret en reform som skulle leda till fler nyanställningar utan att belasta statsbudgeten. Utanförskapet skulle antagligen också minska eftersom företagare skulle bli mer benägna att anställa människor med en lång sjukdomshistoria. En bonus är att ett avskaffande av sjuklöneansvaret också vore en välkommen regelförenkling för småföretag som dignar under den administrativa bördan.
Frågan om sjuklöneansvaret har diskuterats i många år och flera utredningar har tillsatts för att komma fram med ett reformförslag. Men att gömma sig bakom fler utredningar medan småföretagen inte vågar anställa är ohållbart.
Den Nya Välfärden anser att regeringen borde avskaffa arbetsgivarnas sjuklöneansvar helt och hållet. Att åtminstone tillåta småföretag med upp till tio anställda slippa sjuklöneansvaret vore ett steg i rätt riktning.