Företag får inte dra av momsen när de köper fordon som skattereglerna kallar personbilar. Men skattereglernas definition av vad som är en personbil är egendomlig. Till exempel kan en lätt lastbil – oavsett hur den används – anses vara en personbil, om lastbilen inte har en luftspalt mellan förarhytt och lastutrymme. För företaget Hudik-Flytt AB innebär regeln omkring 28 000 kronor i merkostnad.
Hudik-Flytt AB sysslar med flyttning av gods och bohag för företag och privata kunder. Företaget utför både större flyttar som kräver stora fordon och mindre flyttar, till exempel kartongtransporter. För småflyttarna ville Hudik-Flytt AB inte använda de stora bilarna och köpte därför en Volkswagen LT 35 Skåp. Detta fordon definierades, upptäckte Hudik-Flytt AB så småningom, som personbil av myndigheterna. Det betydde ungefär 28 000 i extraskatt för att momsen inte fick dras av.
Företaget försökte övertyga skattemyndigheten att bilen endast användes i rörelsen, inte för privat bruk. Men eftersom avdragsrätten bestäms av bilens konstruktion, inte av hur den används, ändrades inte myndighetens beslut. I stället påfördes Hudik-Flytt AB en extra straffskatt i form av skattetillägg på drygt 10 000 kronor eftersom företaget gjort avdrag för momsen utan att tala om att avdraget gällde vad myndigheterna definierar som personbil. Sammantaget kostade skåpvagnen Hudik-Flytt AB 38 000 kronor mer än vad företaget räknat med.
Fallet har bedömts av Företagarombudsmannen, en privat grupp engagerade företagare som verkar för ett bättre företagarklimat.
– Vi har redan tidigare (i fallet FO-00-001) haft anledning att kritisera mervärdesskattelagens regler om personbilar, säger Företagarombudsmannen. I sin överdrivna oro för att en företagare skulle kunna använda ett tjänstefordon för privat bruk har lagstiftaren skapat en orimligt fyrkantig regel. Företagare kan tvingas välja sina fordon efter lagens bokstav i stället för efter behoven i verksamheten. Det skapar krångel, besvär och en avsevärd irritation hos företagarna.
– Det minsta man kan begära är att skattemyndigheterna tittar på fordonet i fråga för att göra en egen bedömning av möjligheterna till privat bruk, fortsätter Företagarombudsmannen. Men egentligen borde dessa regler tas bort. Något motsvarande kineseri finns knappast när det gäller annat som eventuellt skulle kunna användas privat, till exempel datorer och telefoner. Kontrollmöjligheterna är fullt tillräckliga även utan regeln om luftspalt.
– Skattetillägget, som Hudik-Flytt AB utsatts för, kränker rättskänslan, avslutar Företagarombudsmannen. Det är stötande att påföra en företagare en straffskatt för att han inte känt till en regel som går på tvärs mot det sunda förnuftet. Att företagare kan ha anledning att känna sig trakasserade av myndigheterna är ytterst skadligt för företagarklimatet.
I Företagarombudsmannens bedömning deltog Tommy Adamsson, Clas Nordström, Patrik Engellau, Monica Werenfels- Röttorp och Edward Waller.
Företagarombudsmannens utlåtande i sin helhet bifogas.
Läs utredningen här: FO 2001-012