Företagarombudsmannens arbete ger resultat. Nedan redovisas några exempel på hur vårt arbete för ett bättre företagarklimat fått gehör hos regeringen de senaste åren.
Regeringen har lyssnat på vår kritik och slopat förslaget om nya 3:12-regler.
Den Nya Välfärdens arbete för ett bättre företagarklimatger resultat – igen! Regeringen ville kraftigt höja kapitalskatten inom gränsbeloppet, från 20 till 25%. Dessutom skulle löneuttagskravet höjas kraftigt, något som skulle missgynna de minsta företagen. Försämringarna hade inneburit en skattehöjning för företagare med cirka 3 miljarder kronor årligen.
Via vårt Företagarkrav samlade vi underskrifter från våra stödföretagare och överlämnade till regeringen. Med debattartiklar och påtryckningar fick vi politikernas uppmärksamhet. Regeringen lyssnade på våra krav och slopade förslaget.
Skärpta regler mot fusket i yrkestrafiken
Svensk åkerinärings överlevnad förutsätter rättvisa spelregler och konkurrens på lika villkor. Tyvärr snedvrider oseriösa lastbilsförare konkurrensen genom att inte följa lagarna om däckmönster, cabotageregler, färdskrivare och fordonsvikt. Företagarombudsmannen har därför drivit frågan om hårdare regler och starkare påföljder för de förare som bryter mot reglerna. EU:s cabotageregler anger att en utländsk förare kan utföra tre inrikestransporter under sju dagar i Sverige efter att ha lämnat av sin internationella last. Men många förare bryter mot reglerna och utför betydligt fler körningar än så.
Företagarombudsmannen har därför föreslagit att dokumentationskraven på cabotage ska skärpas. Föraren ska ha dokumentationen till hands för att underlätta poliskontroll på plats. Transportbeställaren ska ha ansvaret att se till att transportören är seriös och uppfyller reglerna för cabotage. Polisen behöver även få mandat och ökade resurser för att kontrollera att reglerna följs. Polisen bör även få möjlighet att kunna förse bilar med hjulkätting för att hindra fortsatt färd, så kallad klampning, samtidigt som sanktionsavgifterna höjs avsevärt för de förare som bryter mot cabotagereglerna. Den svenska åkerinäringen behöver inte särbehandlas, men när polisen står maktlös inför åkare som inte sköter sig, snedvrids konkurrensen till vår nackdel. I vintras bestämde sig regeringen äntligen att skärpa regelverket. Alla tunga fordon som trafikerar Sverige ska nu vara utrustade med vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxlar under perioden när vinterväglag råder.
Riksdagen beslutade i november 2014 att införa sanktionsavgifter och klampning redan vid misstanke av brott (upptill 24 h) för den som bryter mot cabotagereglerna. De nya reglerna började gälla 1 mars 2015.
Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar till regeringen:
- Att sanktionsavgifterna vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre.
- Ställa krav på att lastbilar ska ha internationella frakthandlingar.
- Att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter
Det betyder att de tre förslagen är tillägg till regeringens förslag från riksdagen. Riksdagen har majoritet och har bestämt att regeringen ska införa de tre förslagen. Dock är det ingen garanti för att regeringen kommer att införa detta. Fortfarande är det viktigt för Företagarombudsmannen att driva på de tre förslagen för att de ska bli verklighet och stoppa MP:s förslag som vill se hårdare regler miljökrav i lastbilstrafiken, som exempelvis vilken typ av bränsle lastbilar ska ha. Vi vill också stoppa förslaget om vägslitageavgift – den så kallade ”kilometerskatten”, eftersom den skulle göra transporter dyrare, försämra lönsamheten för åkerier och slå hårt mot den svenska konkurrenskraften.
Bättre sjuklöneregler för småföretagare
Företagarombudsmannen har i åratal kämpat för rättvisare sjuklöneregler genom att uppvakta politiker, publicera öppna brev till regeringen med krav från våra stödföretagare. Vi fortsätter att kämpa för ett totalt slopande av företagens sjuklöneansvar men välkomnar givetvis varje steg som för oss närmare det målet.
Under hösten 2013 tillsatte regeringen en snabbutredning som skulle utreda hur högkostnadsskyddet skulle utökas, ett förslag presenterades under våren 2014. Efter höstens tumult i riksdagen antogs alliansens budget. Förslaget om högkostnadsskyddet om sjuklöner från 2014 trädde i kraft den 1 januari 2015. Förslaget innebär:
– Småföretag med upp till 3 miljoner i lönekostnader ska få ersättning för de sjuklönekostnader som överstiger 0,5 procent av lönesumman.
– Övriga företag får en ersättning för sjuklönekostnader som är större än 0,9 och 1,5 procent i lönesumma (beroende på lönesumman).
– Arbetsgivaren blir fullt kompenserad för sina kostnader upp till ett tak på 250 000 kronor per år.
Regeringen hävdade att detta kommer att innebära en lättnad särskilt för de mindre företagen då sjuklönekostnaden även under de första dagarna av medarbetares sjukdom kan bli kompenserade. För de minsta företagen kommer högkostnadsskyddet inträda efter cirka två sjukdagar. Dessutom kommer utbetalningarna att automatiseras, då många företagare tidigare gått miste om ersättning för att de inte orkat med ansökningskrånglet.
Läs mer om det nya högkostnadsskyddet på Försäkringskassans hemsida.
Förslag om nystartszoner stoppas
Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden har bekämpat förslaget om nystartszoner alltsedan planerna på att införa dessa utlystes av regeringen. Det var i augusti 2012 som regeringen presenterade en utredning om inrättandet av så kallade nystartszoner. Förslaget var utformat så att zoner upprättas inom vilka företag som där är etablerade eller etablerar sig kan få en minskad arbetsgivaravgift förutsatt att de uppfyller vissa krav. Arbetsgivaravgiften skulle sänkas med maximalt 70 000 kronor per anställd och år för de företag som får stödet.
Nystartszonerna skulle missgynna konkurrenssituationen för resten av Sveriges företagare, alltså för alla dem som är etablerade utanför zonerna. När företagen inom zonerna får lägre avgifter så påverkar det konkurrensen då dessa på grund av sin placering kan konkurrera på andra villkor än Sveriges övriga företag. Dessutom skulle stödet innebära ett brott mot EU:s regler om statsstöd, något som Företagarombudsmannen har bekämpat i åratal.
Företagarombudsmannen uppmanade regeringen att skrota planerna på att upprätta nystartszoner och uppmanade regeringen att istället genomföra åtgärder som gynnar företagarklimatet för hela Sverige. I april i år meddelade regeringen glädjande nog att nystartszoner inte kommer att införas. Detta efter att EU-kommissionen anfört samma argument som Företagarombudsmannen och fastslagit att förslaget skulle innebära en konkurrenssnedvridning och dessutom utgöra ett olagligt statsstöd.
Vi föreslår halverade arbetsgivaravgifter för alla företag, åtminstone upp till en lönesumma på 3 miljoner kronor – motsvarande ungefär tio anställda. Nu när nystartszonerna är slopade kan regeringen fokusera på de höga arbetsgivaravgifterna som drabbar Sveriges tillväxtmotor, nämligen småföretagarna.