Folkets Hus i Lessebo bedriver konferensverksamhet i konkurrens med privata företagare på orten. När kommunen beslutade att ge ytterligare stöd till Folkets Hus överklagades beslutet av en företagare. Trots att domstolen sade att beslutet troligen är olagligt betalade kommunen ut lånet innan rättssaken var klar. Efter detta har kommunen dessutom slutat att anlita den klagande företagaren.
Den 30 oktober fattade Kommunstyrelsen i Lessebo beslut om att bevilja Folkets Hus i Lessebo och Kosta var sitt 5-årigt räntefritt (och tillsvidare amorteringsfritt) lån på 250 000 kronor. Kommunstyrelsen motiverar sitt beslut med att föreningslivets behov av samlingslokaler tillgodoses av Folkets Hus, som befann sig i akut ekonomisk obalans.
Den 13 november överklagas beslutet hos länsrätten i Växjö av Thomas Söderberg, som tillsammans med sin hustru driver Wärdshuset Flustret i Lessebo. Han menar att lånet ”utgör ett otillåtet individuellt stöd till enskilda näringsidkare” enligt 2 kap. 8 § 2 st. kommunallagen och vill dels att länsrätten omedelbart ska meddela inhibition, det vill säga förbud för kommunen att verkställa beslutet, dels att beslutet ska förklaras olagligt.
Den 22 november beslutar länsrätten dels att avslå yrkandet på inhibition, dels att kommunen ska få en månad på sig att komma in med ett yttrande så att bidragsbeslutet kan prövas rättsligt. Länsrätten ger kommunen en liten fingervisning om sin preliminära uppfattning: ”Såvitt nu kan bedömas finns det flera omständigheter som talar för att de räntefria lånen är ett otillåtet stöd i kommunallagens mening”.
Den 23 november gör Thomas Söderberg ytterligare ett försök att få länsrätten att besluta om inhibition, men utan framgång. Den 24 november överklagar han länsrättens beslut att inte meddela inhibition hos kammarrätten i Jönköping. Den 29 november beslutar kammarrätten att inhibera beslutet. Lessebo kommun får inte betala ut lånet till Folkets Hus.
Men det har kommunen redan gjort.
– Mitt företag är litet. Det är bara min fru och jag som driver det. Vi har inga anställda och är därför inte intressanta ur sysselsättningssynpunkt för kommunen, avslutar Thomas Söderberg.
Företagarombudsmannen, en privat grupp engagerade företagare sammankallade av Den Nya Välfärden, har granskat fallet.
– Lessebo kommun har i det här fallet inte uppfört sig med den opartiskhet man som företagare och medborgare har anledning att begära, säger Företagarombudsmannen Edward Waller.
Det hade varit rimligt att vänta med utbetalningen när man fick kännedom om länsrättens uppfattning i stället för att skynda på med att skicka pengarna till Folkets Hus. I Sverige är möjligheterna för enskilda att få rätt mot kommuner synnerligen begränsade. Därför är det extra angeläget att kommunerna ålägger sig själva disciplin och höga etiska krav på likabehandling av dem som berörs av kommunala beslut, menar Företagarombudsmannen.
– Ännu värre är det förstås, om det är sant, att kommunen piskat till den klagande företagaren genom att sluta gå till hans restaurang. Tyvärr är sådant inte ovanligt, vilket gör att många företagare anser att de måste krypa för kommuner och andra offentliga organ. Vår uppfattning är att kommunen i det här fallet har betett sig ohederligt. Kommunen ska inte konkurrera ut marknaden, avslutar Edward Waller.
Läs utredningen här: FO 2001-04