Ebba Busch,
Sveriges företagare tvingas hantera en växande regelbörda i ständig förändring. Regelbördan tar tid, kostar pengar och minskar företagens investeringsvilja. Vi kräver en minskning av företagens regelbörda!
Näringslivets Regelnämnd uppskattar att företagens administrativa kostnader och fullgörande-kostnader uppgår till 389 miljarder kronor årligen. Ungefär 45 procent av företagen uppger att tillväxten försvårats eller hindrats på grund av regelbördan, som bland annat består av skatte- och momsregler, specifika branschregler, arbetsrätt samt miljö- och arbetsmiljöregler. Och utvecklingen går åt fel håll. Ungefär 28 procent av företagen tycker att det blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med förra året. Över hälften av företagen tror att regelbördan kommer öka närmaste åren.
De flesta företagare kan ge exempel på regelverk som inte uppfyller sitt syfte och där regelkrånglet inte står i proportion till problemen som ska lösas. Många av de regler som borde avskaffas har även identifierats av tidigare regeringar, branschorganisationer och Näringslivets Regelnämnd. Till exempel uppmärksammade Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden redan 2002 att företag inte kunde dra av momsen för skåpbilar som saknade en ”luftspalt” mellan förarhytt och skåpdel. Förenklingsrådet gav nyligen ett förslag om att ändra mervärdesskattelagen och tillåta momsavdrag även för skåpbilar – mer än två årtionden efter att vi uppmärksammat problemet. Med en sådan saktfärdighet kommer den totala regelbördan att öka, eftersom den politiska regleringsivern är betydligt starkare än viljan att minska regelbördan.
Sedan 2019 har EU beslutat om 13 000 nya regler och nya regler är ständigt på ingång. Snart kommer till exempel företag som importerar järn, stål, aluminium och cement tvingas att deklarera varornas ”inbäddade koldioxidutsläpp”. Dessa så kallade CBAM-varor importeras av ungefär 6 000 små- och medelstora företag, som nu får ökade kostnader och mer administration tack vare EU:s beslutsiver. Regelverket ETS 2 syftar till att höja priset på bränsle medan CBAM ska lägga klimattullar på importvaror. CSRD ska tvinga företag att rapportera hållbarhetsrisker och CSDDD innebär att företag ska redovisa underleverantörers påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. EU:s nya Data Act innebär att företag som säljer uppkopplade produkter måste dela med sig av sin produktdata till kunder och tredjepartsleverantörer. EU:s byråkrater tar ingen hänsyn till företagens situation.
Den Nya Välfärden stöds av företagare. Vi vet vad företagare tycker och tänker. Sedan vårt grundande år 1988 har vi hört företagarnas missnöje över kostsamma regler som införts utan att ha föregåtts av en grundlig konsekvensanalys. Politikerna har ständigt lovat bättring men mycket lite har hänt. Det är nu dags för regeringen att ta ansvar och påbörja förändringsarbetet som tidigare regeringar struntat i.
Vi kräver följande av regeringen: Avskaffa regler som inte uppfyller sitt syfte och som skadar företagsklimatet, även om dessa regler är beslutade av EU. Genomför grundliga konsekvensanalyser innan nya regler införs. Besluta om en policy som innebär att regelbördan inte ska öka från år till år, det vill säga en regel in – en regel ut. Inför solnedgångsklausuler för nya regler, vilket innebär att regeln ska upphöra att gälla efter ett visst datum som förutbestäms vid dess införande. Har regeln uppfyllt sitt syfte och fått utfallet ni önskade får den vara kvar. Har den inte det, slopas den per automatik vid förfallodatumet.
Med vänliga hälsningar,
Adam Rydström
Företagarombudsmannen vid tanke- och handlingssmedjan Den Nya Välfärden