Trots att många småföretagare ofta är i behov av att nyanställa blir det inte alltid av. Istället tvingas företagaren att ta hand om den stora arbetsbördan på egen hand, med allt vad det innebär.
I april 2016 genomförde ekonomiföretaget Visma en undersökning bland småföretagare. Denna visade att var tredje småföretag vill anställa nya medarbetare. Tre av tio småföretagare uppger dock att de hindras av arbetsgivaransvaret som de upplever som riskfyllt.
Ett exempel på ett ansvarsområde som bidrar till arbetsgivarnas oro är sjuklöneansvaret. Arbetsgivaren är ansvarig att betala sjukersättning mellan dag 2 och 14. Därefter ansvarar staten för den ekonomiska ersättningen till den sjukskrivna.
Syftet med sjuklönereglerna är att de ska vara ett incitament för arbetsgivaren att ta ansvar för arbetstagarens hälsa. Tanken är god. Sjuklönereglerna är dock ett trubbigt verktyg som ofta träffar fel. Sjukfrånvaron i små företag är betydligt lägre än vad den är i offentliga sektorn eller större företag. Om man vill minska sjukskrivningarna bör man i första hand analysera vad som ligger till grund för hälsoproblemen i större organisationer.
Det finns ett ytterligare problem med sjuklönereglerna, nämligen att de gäller oavsett om arbetstagarens skada har uppkommit på arbetsplatsen eller på en skidresa i fjällen. Det är orimligt. Arbetsgivaren ska givetvis göra vad den kan för att minska skaderisken på sin arbetsplats, men knappast behöva stå som betalningsansvarig ifall olyckan händer på arbetstagarens fritid. Den anställdes fritid är och bör vara helt utanför arbetsgivarens kontroll.
Småföretagen skapar fyra av fem nya jobb. Den trenden måste hålla i sig. Att minska den ekonomiska risken det medför att låta företaget växa är möjligt. Att – som Miljöpartiet föreslår – avskaffa sjuklöneansvaret för företag med tio anställda eller färre är ett bra förslag och skulle göra att småföretagarna blir tryggare i att anställa – även om medarbetaren riskerar att bli sjuk.
Mattias Holmström
mattias.holmstrom@dnv.se