I sitt PM som släpptes 22/6 vill regeringen sänka bolagsskatten från 22 till 20 procent. Tanken är att om förslaget antas i riksdagen ska det börja gälla från och med den 1 juli 2018. Sänkningen på 2% är visserligen liten, men skulle medföra att Sverige får en av de lägsta bolagsskattesatserna i västvärlden. Förslaget är till stora delar intressant och adresserar två viktiga frågor i svensk ekonomi; hur Sverige fortsatt ska ha ett bra företagsklimat och hur den höga privata skuldsättningen kan minskas.
Tanken med reformen är att denna parallellt ska genomföras med en sänkning av ränteavdraget, där företagen kan välja mellan följande tre alternativ: antingen ett avdrag till 35% av rörelseresultatet eller 25%, av rörelseresultatet före avskrivning och ett tredje alternativ som innebär ett negativt räntenetto kan dras av på upp till 100 000 kronor. Speciellt det sista är bra för mindre företag som då inte riskerar en ökad regelbörda.
Regeringen lyfter fram två motiv till att de vill ändra reglerna. Framförallt vill man uppmuntra företagen att investera mer eget kapital istället för lånat. Detta går i linje med regeringens höjda amorteringskrav på bolån, där ambitionen har varit att minska den privata skuldsättningen.
Det andra motivet är att motverka internationell skatteplanering genom ränteavdragen, de s.k. räntesnurrorna, som diskuterats flitigt i media tidigare. Förhoppningsvis har kanske regeringen börjat inse vikten av ett bra företagarklimat i Sverige. Utan växande företag försvagas på sikt skattebasen.
Konsekvenserna av förslaget skulle i korthet bli att högt belånade företag med investeringar som ger låga avkastningar skulle få betala mer skatt jämfört med idag. Lågt belånade företag med högavkastande investeringar får betala mindre skatt än idag. Anledningen till detta är enkel. Bolag som har höga lån har också höga ränteutgifter. Då man kan dra av för ränteutgifterna blir dock kostnaderna för lån påtagligt mindre än de hade blivit utan. Detta gör det mycket fördelaktigt att ha tämligen omfattande lån och att minimera det egna kapitalet.
Förslaget har både vinnare och förlorare, men regeringens utredning beräknar att cirka 30 000 bolag får högre kostnader och kring 250 000 lägre kostnader. De högra kostnaderna gäller framförallt de branscher som har högre kapitalkostnader som t.ex. energi, fastighetsbranschen och tillverkning. Det motsatta gäller för företag inom service, juridik och ekonomi som har låga kapitalkostnader.
År 2014 fanns det i fanns det ca 420 000 aktiebolag, varav ca 230 000 hade ett positivt skattemässigt resultat och därmed betalade bolagsskatt. Bland bolag med 0–4 anställda är det endast omkring 7 procent av bolagen där ränteavdragen kommer begränsas. Samtidigt är det nästan 30 procent av bolagen med fler än 250 anställda som berörs av förslaget.
På det stora hela är regeringens förslag intressant. Samtidigt som man sänker bolagsskatten ändrar man spelplanen så att belåningsgraden i svenska företag ska bli lägre. Även om man inte erkänner det själva, visar det också på att även den socialdemokratiska regeringen i undantagsfall kan visa intresse för att Sverige ska ha ett bra företagsklimat.
Hugo Fiévet