Den Nya Välfärden har under flera år och i åtskilliga skrifter utarbetat förslag om hur arbetsgivaravgifterna kan sänkas. Problemet för staten är att en allmän sänkning skulle bli dyr och inte ge så mycket utbyte. (Om Ericsson och Volvo får kraftiga skattesänkningar är det inte säkert de skulle anställa så många fler i alla fall.) Med tanke på att nyanställningar framför allt sker i små företag, har Den Nya Välfärden resonerat att staten borde halvera arbetsgivaravgifterna upp till en lönesumma på förslagsvis tre miljoner kronor per företag. Det skulle ge kraftiga effekter för de mindre företagen och ge dem incitament att nyanställa.
Men hur många nyanställda skulle det bli? Den Nya Välfärden uppdrog åt opinionsundersökningsföretaget SKOP att göra en enkät bland Sveriges företagare. SKOP frågade företagarna:
För en anställd som tjänar 24 tusen kronor i månaden betalar arbetsgivaren cirka 90 tusen kronor per år i arbetsgivaravgifter till staten. Skulle ditt företag anställa fler om arbetsgivaravgiften halverades från 90 tusen till 45 tusen per år och anställd?
60 procent av företagen skulle alltså anställa fler. Det finns 240 000 företag som har minst en anställd. Det blir 144 000 nya jobb (om de som vill anställa fler nöjer sig med en ny anställd).
Och hur skulle det gå med statens ekonomi? Först skulle staten förlora på skattesänkningen. Om de 240 000 företagen har fyra medarbetare i snitt och dessa tjänar 300 000 om året kostar halveringen av arbetsgivaravgifterna ungefär 45 miljarder för staten. (Det i samhanget relativt begränsade antalet bolag med mer än 10 anställda tar vi inte med i beräkningarna, varken när det gäller kostnader eller intäkter för staten.)
Samtidigt slipper staten betala bidrag till de arbetslösa som nu fått jobb. Bidragskostnaden brukar beräknas till 70 procent av en årslön på 300 000 kronor per person. Det blir en besparing på 30 miljarder kronor för staten.
Och de 144 000 arbetslösa har nu fått jobb och betalar skatt och arbetsgivaravgifter, vilket ökar statsintäkterna med omkring 15 miljarder kronor.
Kort sagt, enligt denna förenklade överslagsberäkning, en massa fler jobb utan förlust för staten. Om man ska ta de svenska företagarna på orden.
I verkligheten skulle det troligen bli ännu bättre, för reformen skulle få ytterligare välgörande effekter. Till exempel skulle den sannolikt, enligt Den Nya Välfärdens expertutredningar, ge en rejäl skjuts åt nyföretagandet.