Ulf Kristersson,
Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera Sveriges inträde i EU. Då låg den på 1,5 procent. Sedan dess har den höjts i omgångar och ligger idag på 11,62 procent. Allmänna löneavgiften är nu den överlägset största delkomponenten i arbetsgivaravgifterna, större än avgifterna för föräldraförsäkring, arbetsmarknad, efterlevandepension, arbetsskada och sjukförsäkring – tillsammans.
Arbetsgivaravgifterna är menade att finansiera socialförsäkringsförmåner. Men den allmänna löneavgiften finansierar ingen socialförsäkring utan är en ren skatt som används som en regulator för att bibehålla arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna på en hög nivå.
Sveriges arbetsgivaravgifter är dubbelt så höga som snittet i OECD. Detta betyder dock inte att svenskarna får ett dubbelt så bra försäkringsskydd. Det finns nämligen ett tak som innebär att inbetalningarna i arbetsgivaravgifter slutar ge mer sociala förmåner över en lönesumma på drygt 40 000 kronor i månaden. Istället övergår inbetalningarna till att bli ren skatt, vilket leder till att socialförsäkringssystemet över tid blivit kraftigt överfinansierat. Inbetalningar över taken motsvarar numera vad staten drar in i inkomstskatt varje år.
En befolkning som inte vet hur mycket skatt de betalar in kan inte utvärdera hur skattepengarna används. På så sätt kan dolda skatter användas för att upprätthålla ett högt skattetryck utan besvärande frågor om vad pengarna används till. Dolda skatter kan också användas för att manipulera skattebetalarna. Till exempel finansierades en stor del av jobbskatteavdragen under regeringen Reinfeldt genom kraftiga höjningar av den allmänna löneavgiften. Men eftersom allmänhetens kännedom om den allmänna löneavgiften var bristfällig skapade detta ingen debatt.
I år beräknas den allmänna löneavgiften dra in 267 miljarder kronor till statskassan. Den skadar legitimiteten för skattesystemet och minskar företagens möjligheter att anställa. Den driver upp lönekostnaderna även i den offentliga sektorn vilket försvårar skattesänkningar utan medföljande personalnedskärningar i välfärden. Allmänna löneavgiften minskar konsumtionsutrymmet i en tid då ekonomin behöver stimuleras. Ett avskaffande av den allmänna löneavgiften skulle sänka lönekostnaderna för arbetsgivare, vilket borde prioriteras framför skattesänkningar som inte skapar nya jobbtillfällen.
Vi kräver att den allmänna löneavgiften avskaffas, åtminstone för små företag. Om du inte får politiskt stöd för denna idé så bör regeringen åtminstone avlägsna den allmänna löneavgiften från arbetsgivaravgifterna och istället införa en statlig löneskatt på 11,62 procent. En sådan reform kostar inte en krona, men kommer synliggöra hur mycket skatt svenskarna egentligen betalar.
Med vänliga hälsningar,
Adam Rydström
Företagarombudsmannen vid tanke- och handlingssmedjan Den Nya Välfärden