Sedan 1999 har Den Nya Välfärden med hjälp av opinionsundersökningsföretaget Skop mätt allmänhetens uppfattningar om företagarklimatet. Den fråga som ställts har alltid varit densamma, nämligen:
I Sverige pågår en debatt om företagarklimatet, det vill säga om det råder gynnsamma eller ogynnsamma villkor för företag i Sverige idag. Anser Du att företagarklimatet för den som själv vill starta och driva småföretag i Sverige idag är mycket gynnsamt, gynnsamt, varken/eller, ogynnsamt eller mycket ogynnsamt?
Man kan tycka att det vore bättre att fråga företagare än allmänheten om företagarklimatet. Företagarnas uppfattningar är naturligtvis också viktiga. Men allmänheten består av de potentiella företagarna. Om politikerna vill att företagsamheten ska blomstra och fler människor ska starta företag blir det viktigt hur potentiella företagare ser på saken, inte bara de som redan etablerat sig som företagare.
Den Nya Välfärden har i decennier verkat för ett bättre företagarklimat i Sverige. Av diagrammet kan man få en fingervisning om hur pass framgångsrik denna verksamhet varit:
Man verkar kunna göra två observationer. Den första är att allmänhetens uppfattning om företagarklimatet till viss del bestäms av vilka partier som sitter vid makten. Nettotalet segade sig över mittlinjen – som inte i sig är något eftersträvansvärt läge utan bara innebär att det är lika många människor som tycker att företagarklimatet är bra som de som tycker att det är dåligt – under alliansregeringens period 2006 – 2014. Under vänsterregeringarna har nettotalet sjunkit under mittlinjen.
Den andra observationen är att de förändringar som inträffar är skäligen obetydliga och relativt oföränderliga över tid. Kanske finns det någon förklaring till det till synes märkvärdiga faktum att nettotalet hela tiden oscillerar kring den linje där frågan om företagarklimatet är oavgjord och lika många svarar ”bra” som de som svarar ”dåligt”.