Regeringen ändrar nu reglerna kring postförsändelser. Från att tidigare krävt att postleverans inom landet ska ta ett minst dygn ändras nu lagen till att kräva leverans inom minst två dygn. Detta samtidigt som kritiken mot det statsägda bolaget antagligen aldrig varit större.
Regeringen, och Peter Erikssons, motiverar detta med att posten nu visserligen blir långsammare men att leveransen i fortsättningen förhoppningsvis ska bli säkrare. Det man kan läsa sig till är att Eriksson med detta framförallt avser är den juridiska säkerheten. Inte att breven verkligen kommer fram, inte att servicen blir bättre för medborgarna. Det han menar är att antalet brev som har kommit fram i tid tidigare varit så lågt att man brutit mot lagen. Genom en lagändring hoppas regeringen nu istället att mer post ska komma fram inom den tid som lagen kräver.
Detta kan knappast vara en rimlig strategi. Kritiken har stigit kraftigt på sista tiden, och sällan har nog så många varit missnöjda med punktligheten i postens leverans av brev och paket. Att den offentliga postgången fungerar väl är ett allmänintresse. Detta både för privatpersoner och för företagare som behöver få fram det material de skickar i tid. Att hänvisa till e-post och internet är inte heller en hjälp. Samtidigt som mycket material inte går att skicka via internet, kan detta inte tillåtas vara en ursäkt för att ett statligt bolag försämrar sina rutiner.
Likaså är det oklart varför svenska staten ska samäga Postnord med den danska staten. Situationen för verksamheten befinner sig i ett långt mer prekärt läge på den danska sidan gränsen – vilket nu går ut över de svenska kunderna och skattebetalarna. Att verksamheten mellan länderna skiljer sig åt är inte heller konstigt. Ett litet platt land som Danmark har helt andra möjligheter att effektivisera sin verksamhet än ett stort och glesbefolkat land som Sverige. En långt mer framkomlig väg hade alltså varit att separera bolagen och låta respektive land själv välja optimal lösning.
Trots att allt färre personer sänder fysiska brev förblir posten en viktig kommunikationsväg. Att inte ta detta på allvar, och som regeringen investera i snigelpost, kan knappast sägas vara en rimlig framtidsstrategi.
Hugo Fievet
hugo.fievet@dnv.se