Arbetsmarknadspolitiken ger inte resultat. Medan politiker i alla läger säger sig sitta på just den åtgärd, som ska täppa till det sista hålet i arbetsmarknadspolitiken, så lyser resultaten med sin frånvaro. Ett problem som politikerna brottats med länge är ungdomsarbetslösheten. Den senaste åtgärden från regeringens sida riktad mot denna grupp arbetslösa heter Yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb).
Unga 15-25-åringar utan arbetslivserfarenhet och unga arbetslösa kan erbjudas YA-jobb i mellan 6 och 12 månader. Anställningen varvar arbete med handledning eller utbildning. Staten skjuter till en lönesubvention och ett handledarstöd på 6 700 kronor per månad. Regeringen hoppades 2013 på att reformen på sikt skulle skapa 30 000 nya anställningar. Men denna förhoppning visade sig alldeles för optimistisk. I juni 2014 hade endast 144 personer en subventionerad yrkesintroduktionsanställning, enligt AF:s månadsstatistik.
Kanske finns det så många olika lönesubventioner och arbetsmarknadsåtgärder att välja på så är det möjligt att arbetsgivare missat att YA-jobb är ett bra alternativ? Måhända. Men det råder sannerligen ingen brist på marknadsföring. Enligt Dagens Industri har fack och arbetsgivare plockat ut drygt 10 miljoner kronor i ersättning från staten för planerade informationsinsatser, eller i runda slängar 49 000 kronor för varje jobb som blivit av så här långt.
Även om det skulle förhålla sig så att jobben kommer på sikt så kan man ana att arbetsmarknadsministern måste känna sig lite snopen över utfallet så här långt. Därför valde hon och tre alliansriksdagsledamöter i arbetsmarknadsutskotter att idag publicera en debattartikel i Aftonbladet, där de föreslår en ny åtgärd: Alliansen vill utvidga YA-jobben till att gälla även vuxna som varit utan arbete i 12 månader. Det är oklart hur YA-jobben för vuxna ska klara konkurrerensen med praktik och nystartsjobb, två andra subventioner som arbetsgivare kan använda sig av när de anställer en arbetslös.
Socialdemokraterna menar att de sitter på lösningen. De går old-school. Sossarna ger ett löfte till arbetslösa unga att inom 90 dagar få ett jobb, praktikplats och/eller utbildning. Men även Göran Perssons regering hade en så kallad utvecklingsgaranti, där jobb, praktik eller utbildning skulle erbjudas inom 100 dagar. Enligt IFAU var det var svårt att få fram platser och åtgärden hade ingen effekt. Att 90-dagarsgarantin skulle utgöra den sista biten i arbetsmarknadsåtgärdspusslet är därför knappast troligt.
Problemen med arbetsmarknadspolitiken är, liksom i många andra politikområden, att ingen vill tänka utanför ramarna. För tänk om det skulle vara så att jobb skapas av småföretagare som anställer för att villkoren gynnsamma. För att skatterna är låga och reglerna få och lätta att följa. För att Sveriges ekonomi går bra och att efterfrågan är stark. För att arbetstagarna är högutbildade och kompetenta…
Istället fortsätter politikerna att satsa på åtgärder som bevisligen inte fungerar. Och oppositionen kommer fortsätta föreslå andra åtgärder som inte heller de fungerar.
________________________________________
Adam Rydström
adam.rydstrom@dnv.se