Ebba Busch,
Du har sagt att ”varje extra timme en företagare lägger på regelkrångel är en förlorad timme på att ägna sig åt sin kärnverksamhet”. Detta påstående var korrekt och beskriver verkligheten för Sveriges företagare, som tvingas hantera en ökande regelbörda i ständig förändring. Regelbördan tar tid, kostar pengar och minskar företagens investeringsvilja. Därför kräver vi en minskning av företagens regelbörda!
Många regeringar har lovat att minska företagens regelbörda men få har levererat på det löftet. Din regering har bland annat inrättat ett Förenklingsråd som har i uppgift att identifiera förenklingsmöjligheter i regelverk och ta fram rekommendationer och förslag på åtgärder. Ett nytt Implementeringsråd ska lämna rekommendationer vid implementeringen av EU-direktiv i svensk rätt. Dessutom har Tillväxtverket fått i uppdrag att stötta myndigheternas arbete för att minska regelbördan. Det är bra, men långt ifrån tillräckligt.
För medan myndigheter kan förenkla processerna för regeluppfyllnad så kan de inte göra något åt regelverket i sig då detta är politikernas ansvarsområde. Och där tar regeringen inte sitt ansvar. Tillväxtverket beräknar att regelkostnaderna ökar för Sveriges företag. Under 2023 uppgick företagens administrativa kostnader och fullgörandekostnader till rekordhöga 379 miljarder kronor, vilket motsvarar 6 procent av Sverige BNP. Regelbördan består bland annat av skatte- och momsregler, specifika branschregler, arbetsrätt samt miljö- och arbetsmiljöregler.
Många regler bestäms av EU och är så betungande för svenska företag att de leder till konkurs. Till exempel tvingas företag som importerar järn, stål, aluminium och cement att deklarera varornas ”inbäddade koldioxidutsläpp”. Dessa så kallade CBAM-varor importeras av ungefär 6 000 små- och medelstora företag, som nu får ökade kostnader och mer administration tack vare EU:s beslutsiver. Dessutom kommer EU:s avskogningsdirektiv medföra nya lagkrav för avverkning och markanvändning. Skogsägare, lantbrukare, träindustrin med flera är extremt oroliga för hur förordningen kommer påverka regelbördan och konkurrenskraften. Men inte heller där har regeringen uttryckt någon vilja att gå emot Bryssel i syfte att rädda svenska företag.
De flesta företagare kan ge exempel på regelverk som inte uppfyller sitt syfte och där regelkrånglet inte står i proportion till problemen som ska lösas. Många av de regler som borde avskaffas har även identifierats av tidigare regeringar, branschorganisationer och Näringslivets Regelnämnd. Till exempel vill företagare att systemet med personalliggare slopas. Kravet på digitala kassaregister, som gör det olönsamt för små företag att ta emot kontanter, bör tas bort. De nya reglerna för rapportering av vab och föräldrapenning till Skatteverket fyller inte sitt syfte och bör avskaffas.
Den Nya Välfärden stöds av företagare. Vi vet vad företagare tycker och tänker. Sedan vårt grundande år 1988 har vi hört företagarnas missnöje över kostsamma regler som införts utan att ha föregåtts av en grundlig konsekvensanalys. Politikerna har ständigt lovat bättring men mycket lite har hänt. Det är nu dags för regeringen att ta ansvar och påbörja förändringsarbetet som tidigare regeringar struntat i.
Vi kräver följande av regeringen: Avskaffa regler som inte uppfyller sitt syfte, även om dessa regler är beslutade av EU. Genomför grundliga konsekvensanalyser innan nya regler införs. Besluta om en policy som innebär att regelbördan inte ska öka från år till år, det vill säga en regel in – en regel ut. Inför solnedgångsklausuler för nya regler, vilket innebär att regeln ska upphöra att gälla efter ett visst datum som förutbestäms vid dess införande. Har regeln uppfyllt sitt syfte och fått utfallet ni önskade får den vara kvar. Har den inte det, slopas den per automatik vid förfallodatumet.
Med vänliga hälsningar,
Adam Rydström
Företagarombudsmannen vid tanke- och handlingssmedjan Den Nya Välfärden