Den nya regeringens budgetproposition presenterades idag. Regeringen har i sin budget föreslagit en rad reformer som är indelade efter fem områden: ”Fler jobb,” ”vända resultaten i skolan”, ”bättre miljö och ett hållbart klimat”, ”värna den svenska modellen” och ”jämställdhet”. Det mest intressanta området för företagare är ”Fler jobb”.
Regeringen har satt som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. För att uppnå det anser regeringen att det krävs en aktiv näringspolitik, ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur för att minska klimatpåverkan samt satsningar på arbetsmarknaden och utbildningar inom bland annat vuxen- och yrkesutbildningar, satsningarna ska särskilt riktas mot unga arbetslösa och långtidsarbetslösa.
Regeringens förslag låter bra, skulle somliga påstå, men i budgeten finns det inga förslag som nämner företagarnas relevans i skapandet av fler jobb. Fler jobb ska finansieras av staten med hjälp av höjda skatter. Det finns tyvärr inga ambitioner för ett gott företagarklimat i regerings budget. Mer pengar till Almi och Arbetsförmedlingen samt investeringar i järnväg och kollektivtrafik anser regeringen ska skapa fler jobb. Det är tydligt att Socialdemokraterna återanvänder idéer som historien visat, inte fungerar. Ett av dessa förslag är traineejobb och extra tjänster, d.v.s. att unga och långtidsarbetslösa ska få utföra arbetsuppgifter i kommunal och ideell verksamhet för lön i enlighet med kollektivavtal.
Flera av förslagen i budgeten påverkar företagarklimatet; höjd arbetsgivaravgift för unga och äldre och vägslitageavgift är en av dem. Tidigare i veckan, inför budgetpropositionen presenterade Stefan Löfven och Åsa Romson regeringens klimatreformer. Regeringen vill minska utsläppen från lastbilar och inför en vägslitageskatt för både inhemska och utländska åkare. De tunga och råvarubaserade industrierna som ligger långt från storstäderna, där andra transportmedel inte finns drabbas hårdast. Dyrare transporter innebär att svensk industri och exportnäringens konkurrenskraft försvagas.
Halveringen av rutavdraget från och med 2016 är exempel på ett förslag som påverkar negativt många av de små företagare som hittade en marknad när avdraget infördes. RUT för läxhjälp och skolarbete kommer inte vara möjligt även kommer Lagen om valfrihet (LOV) inte längre kommer vara obligatorisk för kommuner och landsting.
Vad som också är slående i dagens budgetpresentation är att ledarna i Allianspartierna håller separata pressträffar för att kommentera budgeten. Oppositionen inte är enig, inte heller är regeringen det, med tanken på att inga förslag från S eller Mp:s valmanifest kommer att genomföras år 2015. Utan budgeten är en kompromissbudget som skrevs på tre veckor meddelade finansministern Magdalena Andersson. En spretig regering och opposition ger Den Nya Välfärden större möjlighet att faktiskt vara drivande och ledande i frågor för ett bättre företagarklimat.
Positivt är att ett förslag Den Nya Välfärden drivit fram fått gehör – gällande småföretagarnas skydd mot höga sjuklönekostnader som regeringen tagit med i budgeten. Förslaget ser ut som så att företagen delas in i fem storleksklasser utifrån totala lönesummor. Ju lägre lönesummor företaget har, desto tidigare träder ersättning in. Småföretagare är de som gynnas mest av förslaget. Skyddet mot höga sjuklönekostnader kommer att automatiseras så att företagen slipper komplicerade ansökningsförfaranden.